Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frieri och bröllop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gerhard smålog. «Ja, jag afsäger mig min medfödda rang; ty
nar jag föddes var jag ett barn som andra, utan rang och utan
anspråk på annat än kärlek och deltagande. Så står jag här ännu utan
andra anspråk än barnets, och för det lilla värde jag kan ha, har
jag ej att tacka mina förfäder, utan Vis-Jon, som ligger deruppe vid
Tennsta kyrka, och gubben Winter, som dragit försorg om min
barndom; att jag lefver, tackar jag Vis-Jon för; att jag med Guds
hjelp blir en hederlig menniska, tackar jag gubben Winter för och
ingen annan.»
Den gamle baronen rynkade ögonbrynen. «Du talar både
öppet och djerft, Gerhard; det kan dock ej fela, att du under
din utländska resa, då du såg en väldig borgruin på bergen
utmed Rhen, tänkte: det vore väl, om jag vore en man, som
egde så stolta minnen från fordom.»
Gerhards öga glänste af glädje. «Nej, nej, så tänkte jag aldrig;
de der borgarna falla i ruiner; men nedanföre på floden och på dess
stränder lefver industrien, röra sig ångbåtarna, gå qvamarna och
fabrikerna, och då jag såg dem, gladde det mig, att jag också var en
arbetare, som kunde göra sådant der, som kunde deltaga i rörelsen och i
min mån gagna den tid, i hvilken jag lefver; ett ur, som gått sönder, är
ej mera något ur; men om det går, uppfyller det sin bestämmelse.»
«Nog», yttrade baronen; «du vill således ej tillträda ditt
fideikommiss P — Men då vi, jag, ville jag säga, ej anser oss värdigt
att stå i någon förbindelse till en ung man, som, oaktadt sin
börd, ej kan fatta de pligter, som dermed äro förknippade, så
öfverlemna vi dig, i ersättning för fideikommissegendomen, en annan
egendom att sköta och behålla. Fastän min broder, din salige
herr fader, Gerhard Lichton, friherre till Stjernehof, redan i sin
lifstid utbekom lösningssumman för denna egendom, så vill jag
dock att du, då du i allo afsäger dig ditt namn, dock såsom
ersättning får Björklinge bruk i denna socken, att af dig och dina
barn behållas och såsom rätt arf öfverlemnas.»
Gerhard gick fram till den stolte magnaten, fattade hans
hand och kysste den. Den gamle, som länge nog kämpat emot
en känsla af vemod, drog honom intill sig, lade sin hand på
ynglingens hufvud och sade: «Och sålunda beder jag dig, Herre i
himmelen, att du måtte välsigna denna telning, som försynen brutit
från fädernestammen och satt i en ny jordmån, att du måtte låta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
