- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 5. Får gå! ; Ett namn : Genremålning /
370

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En gynnare bland menniskor och en vän hos Gud

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

En gynnare bland menniskor och en vän hos Gud.



Åter stod notarien i presidentens tambar och blef genast
anmäld af herr Krypin, hvarefter notarien fick andiens hos sin
gynnare. «Ni kommer frän er’ första expedition, min vänt», yttrade
presidenten nådigt; «jag hoppas att ni haft roligt.» ,

«Åh ja, temligen, herr baron, så der temligen.»

«Och ni har gjort bekantskap med er tillkommande svåger?»

«Ja; men—»

«Finnes der men? Ni har således talat vid honom redan?»

«Ja något.»

«Jaså, det var en oförsigtighet; ni skalle ha väntat; det är
ju klart att karlea under smekmåaaden icke skalle nappa på
kroken; man är hvarken h&mdgirig eller snål, då man är kär; — nå
har fick saken?»

«Som herr baronen gissat, inte särdeles bra; han har fått
aå-gon ersättning och är nöjd med sitt öde.»

«Jag kunde gissa det», sade presideatea med ett ilsket
smålöje kring den magra manaen, «då ni ralde ett så opassaade
tillfälle; nej, min via», tilläde haa mildare, «när man vill angripa ea
menniskas avaga sidor, aå bor det ske antingen i en alldeles
pas-sionafri stund, ty då talar beräkaiagea och eftertankan, eller i ea
Btund af hat och bedragen väntan, ty då har man hjelp af sjelfva
passionen; ni borde ha vetat, att man omöjligen kaa väcka hat
hos ea meaaiska, som simmar i ett behagligt ras af hopp och
lycka, som den der nygifta narren med sia unga hustru; haa ar
eaiig, det förstås, liksom många andra nygifta narrar och älskar
hela verldea, ha, ha, ha! — ni har således misslyckats i er
expedition?»

«Kanske», yttrade notarien, «det går bättre framdeles, då jag
blir gift med Emma Lutzow.»

«Bättre, väl möjligt, min v$n, men då är det försent; ni har
röjt hvad ni bär i skölden; ni åt numera ej i stånd att verka
något; men, lika godt! Jag hoppas, att ni en annan gång uppfor
er försigtigare och ej väcker björnen, som sofver. Farväl, min väa;
om jag kan använda er, så skall jag göra det.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:09:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/5/0373.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free