- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 6. Paralleler ; Tännforsen : En Jemtlands-historia ; Fyrväpplingen : Berättelse /
11

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kallats lycklig, med en skon maka vid min sida, som endast var
till for andra; som föraktade sin man derför, att han var det och
älskade en annan, derföre att han icke var det, ty hennes
obändiga, hycklande’ sinne kunde ej tåla något band ... Hon gaf
mig en son ... sin mors afbild, och äfven denne son hatar mig,
emedan jag slutligen tröttnade vid hans mors lågheter, hennes
falskhet och hennes afgrundslika själ . . . Må vara!» tilläde han
efter en stunds tystnad . . . «raå vara, att mitt lif utan ändamål
framflutit, att mina fiender fröjda sig Öfver mig i grafven; men
jag sofver i ro der nere . . . I rot . . . det är just frågan.»

Den gamle grefven ringde åter.

«Kalla in läkaren!» befallte han.

Läkaren kom, en till utseendet ganska lycklig man,
rödblom-mig och fet, en goddagspilt, skapad för att pladdra om maträtters
verkan på tnenniskokroppen.

»Min käre doktor», sade den sjuke, »jag är ytterst matt och
svag; hvad tror ni om mig?»

»Jag hoppas», svarade läkaren bugande, «att ers excellens
genom ett noga iakttagande af diet och begagnande af de piller, jag
haft nåden föreskrifva, skall småningom hemta krafter, helst när
ers excellens kan göra promenader.»

«Promenader!» inloll den sjuke, «min nästa promenad blir i
likvagn; det känner jag nog . . . men jag ville gerna förut tala
vid en andlig; jag vill lätta mitt svaga hjerta . . .»

»Hvad! ers excellens behagar skämta . . . min tro är alldeles
motsatt: ers excellens’ puls har blifvit bättre; den skarpsynta
blicken har återkommit; edra Ögon glänsa af helsa . . . nej, ers
excellens, ett folk, som beundrar edra förtjenster, en konung, som
älskar er såsom en broder, och slutligen edra underhafvande, som
med kärlekens hela frågvishet forska efter ert helsotillstånd . . .
alla kan jag glädja med den underrättelsen, att ni är betydligt
bättre, och att er tillfriskning, fastän långsam, dock är säker.
Behagar ers excellens öppna posten? den har ankommit.»

Den sjuke öppnade sina bref, och vid det att han öppnade
ett af dem skiftade han färg. »Jag får här ett bref», sade han
till läkaren, «från österrikiske ministern, hvari jag underrättas, att
H. M. kejsaren behagat utnämna’ mig till kommendör af Mari»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:10:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/6/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free