Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mer pch mer antagit sin slägts oböjlighet och bördshögmod. Hos
den späda brodden kan man ofta icke urskilja, om den tillhör en
praktväxt eller ett ogräs; men småningom utvecklar sig det ena
bladet efter det andra och man igenkänner plantan, som först då
fått sitt rätta skaplynne, sin form och sina inre egenskaper.
De begge makarne suto en afton tillsammans i förmaket;
thé-köket stod sjudande på bordet, och den äkta servisen, som på
hvarje kopp hade ett praktstycke, stod färdig att emottaga den
aromatiska drycken. De suto just fördjupade i ett samtal, rörande
deras son, Adolf, en rask 24-årig yngling, som nyligen blifvit
löjtnant och således redan genomtråkat den ledsamma
underlöjtnantsgraden, inom hvilken man är så litet och vill vara så mycket,
Adolf var en yngling af de förträffligaste egenskaper, bildad,
till-ochmed snillrik, och skön som en Antiqous. Han hade likväl i
föräldrarnes ögon ett fel, som bortskymde alla hans förtjenster, och
detta var hans frihetskärlek, hans tillgifvenhet för folket. Hvad
som ännu mera sårade dem, var att han råkat förälska sig i en
fattig landtjunkares dotter, som hvarken egde namn eller
förmögenhet. De öfverlade just nu, huru de på bästa sätt skulle
undandraga $onen alla dessa «snaror», såsom kanslirådinnan behagade
benämna folkets sak och Adolfs kärlek till «den der mamsellen från
landsorten», då dörrarne plötsligt slogos upp och betjenten anmälte
hans excellens X. Begge störtade upp och kanslirådet mötte hans
excellens vid dörren.
«Jag tar mig friheten», sade hans excellens, «att intaga en
kopp thé hos er, herr kansliråd, och ni får ej taga det illa! Jag
hoppas ni, min nådiga», fortfor han, vändande sig till frun,
((ursäktar mig, att jag så å propos, då jag for gatan fram, föll på
den idéen att se om er, och befallte min kusk stanna.»
Kanslirådet och frun tackade begge för den ära, hans
excellens behagade visa dem, och excellensen tog plats vid thébordet.
«Vi dricka vanligen», sade frun, «Rehusens blandning, men
om ers excellens befaller äkta och oblandadt kar a van thé, så kunna
vi erbjuda sådant, emedan min man just i går från en vän i
Petersburg fick något hem.»
«Intet besvär för min skull, min nådigal Behusens
blandning drickes tillochmed på hofvet. Mitt goda kansliråd, var god
och tag plats här bredvid mig! Man har fästat uppmärksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
