- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 6. Paralleler ; Tännforsen : En Jemtlands-historia ; Fyrväpplingen : Berättelse /
132

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

«Jaså, du vill då Röd vändigt med ombord?» sade Troberg,
sittande på kajdammen vid Norrköpings hamn; «jaså, du vill bli
en sjögast? Hvad heter du, pojke?»

«Jag heter Carl», sade gossen, «och vill bli en duktig sjöman,
om jag får.»

«Ja, ja», sade Troberg, «det är lätt sagdt, men icke lätt
gjordt; du må tro, att det är icke att leka med. Du har väl dina
papper och bevis i ordning, * annars så tar icke kapten emot dig.»

Gossen rodnade och darrade af förskräckelse; ett sådant
hin-der hade han icke tänkt på. «Nej . . . bevis? . . . nej, sådana
har jag icke», svarade han.

Den ärlige sjömannen kastade en cigarrstump i sjön. «Se så,
för fan», sade han, «så’skaffa dig då! Hvad heter far din?»

«Jag vet icke.»

«Nå, mor din då?»

«Hon hette Anna.»

«Nå, hvar är du hemma ifrån?»

«Jag är från Stockholm.»

«Jaså, hvad är du då för en gynnare? Hur gammal är du?»

«Jag är elfva år, ungefär.»

"Jaså . . . Nå, hur har du kommit ut i verlden?»

Hvarje fråga skar den stackars gossen in i själen som ett
knifstyng; men Trobergs ansigte var ett af dessa, som icke väcka
fruktan, utan förtroende; den stackars gossen beslöt derför att
säga den hederlige sjömannen allt. Han satte sig ned bredvid
honom och såg honom länge med sina redliga, blå ögon i
ansigtet.

«Nå, hvarför ser du så på mig?» frågade Troberg och tände
en ny cigarr.

«Jag vill se», sade gossen, «om båtsman har hjerta i sig att
göra ett barn olyckligt.»

t «Åh prat, icke har jag det, din lille Nötenbom; icke vill jag
göra någon olycklig.»

«Båtsman vill då icke göra mig olycklig?»

«Hvem fan har sagt det?» svarade Troberg och skrattade;
«jag tror du vurmar!»

«Nej, båtsman, jag vurmar icke; men jag vill tala om, huru
det hänger ihop med alltsammans.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:10:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/6/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free