Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«S& ömt! Han å sin sida dör åtminstone icke, ty han ber.
höfver blott resa till Skåne och enlevera sin fröken, så har han
ersättning.»
Anna studsade och patronessan återtog i en lugnare och
förtroligare ton:
»Stackars barn! du har varit utsatt för en bedragare, som
spelat gäck med din oerfarenhet.» Hon berättade nu, med någon
utläggning, den lilla historien, som frun med svampdosan
uppdukat, men Anna skakade misstroget på hufvudet. Deras samtal
blef dock lugnare och patronessan tänkte:
«Det är en lycka ått jag har balsam i beredskap, att jag kan
erbjuda henne en man som är utan tadel.» Men hon ville att
lugn förut skulle inträda och höll derföre noga vakt att Andersson
ej skulle få tala eller korrespondera med Anna.
Detta behöfdes också, ty snart kom en biljett till Anna,
innehållande huru besynnerligt patronessan svarat honom, att han
hoppades intet, och slutade med försäkringar om evig kärlek. Denna
biljett behöll patronessan och började en dag, efter några omslag»
att draga fram med sin favorit, den unga Djupendahl.
Anna smålog sorgligt och sade, utan att se opp: »Nej, nej,
mamma!»
«Nåh, hvarföre ?»
»Jag älskar honom icke.»
. «Nåh, hvad är det för fel med honom, säg ett enda skäl
hvarför du ej kan älska honom?»
»Jag vet intet, men jag kan det icke, goda mamma; tala ej
mera derom!»
»Jo, det är min pligt att tala derom, det är din pligt att
höra. Jag får således», böljade patronessan efter några ögonblicks
tystnad och med ökad känsla, »jag får således berätta dig, kära
Anna, att jag ej tål några vidare kärlekshistorier i mitt hus, att
du måste gifta dig, så att det åtminstone icke blir mig som du
ensamt bedrar och hånar.»
«Ni är hård, mamma.»
»Hård? nej, min flicka, du har lofvat mig lydnad och kärlek,
nu fordrar jag for första gången att du skall lyda — och du
säger nej — nej utan alla skäl, utan annan grund än en nyck, att
det ej behagar dig, att det ej är roligt, bevars, att älska och lyda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
