Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De unge och de gamle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andras, hon har en gång fått en viss idériktning och den är det
for sent att ändra vid 60 års ålder. Men, Georg», fortfor {ian
och lade sin hand på ynglingens skuldra, <rlåt mig se att icke du
på något sätt gör farmor missnöjd, och dertill hör: bemöt mamsell
Pjorry med aktning, du är förmycket pojkaktig — det gör
farmor ondt.»
«Ja, min far», sade Georg rörd. »Gud bevare mig ifrån att
gora farmor ledsen.»
«Ja, Gud bevare dig derifrån, ty hon har ändå nog att sörja
Öfver, fastän hon aldrig klagar och aldrig klagat; jag har allt att
tacka henne för: kunskaper, samvete, allt hvad som är mig kärt,
har hon gifvit mig, och ändå kan jag ej utplåna det som tärt
på hennes glädje, som förstört hela hennes lif. Dock, det är vår
pligt att trösta henne så godt vi kunna, att låta hennes åter-
stående dagar förflyta så lugnt som möjligt.»’
Georg hade velat fråga sin far, som han aldrig förut sett så
vek, men sådana försök hade alltid aflupit fruktlösa, och han gjorde
ej om det, ty han visste att han då skulle få till svar: «när du
blir man, får du veta det» — och Georg kände i hvarje led
någonting qvicksilfveraktigt, som bevisade honom, att han ännu var
blott en pojke.
«Har du sett den lilla ziguenerskan ?» frågade fadren, hastigt
afbrytande sig sjelf. ‘
«Ja, min far, det är en svarthårig och svartögd flicka med
hvassa drag och blickar som pilar.»
»Farmor har upptagit henne», återtog fadren; «jag respekterar
min mors vilja; inen bättre hade varit, om jag fått taga hand om
det barnet; jag hoppas ej godt af den pupillen.»
«Åh jo, min far, flickan förstår sig på att ställa sig bra, ty
mamsell du Pjorry» (här smålog han) »har redan funnit att hon
har både tankar och känslor — känslor sade mamsell Pjorry.»
Baronen trummade med fmgrarne på bordet. »Jaså; åh ja,
jag tviflar ej på att hon ställer sig bra», blef det torra svaret.
«En hvar har sina tankar», yttrade baronen sedan Georg gått,
«ea hvar har sin åsigt af lifvet; min mor och jag ... det är
besynnerligt, det är hårdt att ega ett förhatligt namn för den
man bar att tacka för allt —■ för allt. Der ligger, jag känner
det, ett starkt anlag hos mig att vara aristokrat, att sätta värde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
