- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 7. Hat och kärlek : Episoder ur en slägthistoria /
72

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De gamles historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fram, lätt som en sommarsky och hvitklädd som en sådan, med
silfverstjernor på den luftiga drägten, knäföll för de kunglige och
räckte dem ett par kransar af de dyrbaraste blommor, som
orangeriet kunnat lemna, och reciterade några verser, som Dalin på
baron von Dernaths begäran författat för tillfället.

De kunglige tycktes glad t öfverraskade, isynnerhet
drottningen, som fattade det vackra barnets hand och frågade hvad
hon hette.

«Katarina von Lutzow», sade flickan, som syntes vara
omkring fjorton år gammal, ännu späd som ett barn, men likväl
skönt bildad och med ett ännu skönare uttryck i de blå ögonen,
och med ett ansigte, som ej förställdes af någon frisyr, hvilken
var bortlagd för dagen, hvarföre de ljusgula lockarne fladdrade
fria kring den hvita halsen.

aTack, mitt vackra barn», sade drottningen vänligt och tilläde
till värdfolket med en drottnings artighet och ceremoniel
tillbakadragenhet: «och er, min baronessa. Yi hafva Gudi lof Öfverallt
sett vårt folks kärlek och tillgifvenhet för konungahuset och finna
här att vi ega trogna vänner — vi tacka er.»

Det var vanligen drottningen som talade vid sådana till-

fällen, och den milde Adolf Fredrik fann ej sin ära på något
sätt nedsatt deraf, att Fredrik den Andres syster talade i

hans ställe.

Sedan de kunglige en stund varit i sina toiletter, inträdde
de, åtföljda af sin svit, i den stora, starkt upplysta våningen,

der allt hvad orten egde lysande och stort var församladt, och

intogo sin plats på en upphöjning under en thronhimmel. Man
uppförde ett herdespel, författadt för tillfallet och hvari alla
skogens och landtbygdens dryader och nymfer, och en hel hop
hvit-benta bönder med röda västar och bandrosor vid knäna, dansade
och strödde blommor för det kungliga paret,x allt under
underdåniga versers afsjungande.

Betraktade man saken nogare, fann man dock att
kungligheten ej hade der mycket att säga; ty allt påminde om en slägt,
som varit mäktig sedan århundraden, som oupphörligt täflat med
konungarne i makt och herrligbet, och som haft alla medel
osparda att kunna trotsa den kungliga myndigheten, då de ej
haft den i sin hand. Väggmålningarae föreställde nämligen hi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:10:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/7/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free