Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De gamles historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stoiska taflor från födrens tid, och alltid sådana tillfallen, då
konungen haft något att tacka för, eller då händelsen återföll som
en fläck på kungligheten. En frände, som räddat en konnng,
var målad bredvid en annan, som, oskyldig och ädel, med lngn
mottar sin dödsdom af en annan konung. Huru man ville leta,
fanns der ingen enda tafla, der man såg, att någon af anher-
rarne haft något att tacka för. Sjelfva taket i tungt gipsarbete
föreställde ättens vapen, buret af englar med trumpeter, som
förkunnade slägtens ära. Och dessa alla bilder stodo qvUr långt
sedan herdespelet slutat, sången tystnat och partihatet gjort dessa
salar otillgängliga för det konungsliga paret.
«Det är svårt för oss på landet», yttrade värdinnan,
nigande ned till golfvet, då drottningen tackade henne för det
vackra herdespelet, «det är svårt för oss på landet att
tillväga-bringa något, som kan vara värdigt ers majestäts nådiga
uppmärksamhet. Deras majestäter mötaa Öfverallt af folkets
innerliga kärlek, och uppfinningen af något nytt följer ej alltid med
den varma åstundan att visa sin underdåniga vördnad.»
vDetta var likväl så vackert, att man ej kan önska något
bättre i uppfinningsväg. Vi lyckönska er och oss att vi träffas
i afton; men», tilläde drottningen, «säg mig, bästa baronessa, den
sköna flickan, fröken von Liitzow, hvar är hon?»
crHon klär om sig, ers majestät, men skall snart ha den
nåden visa sig i en värdigare kostym.»
crHon är i ert hus?»
«Ja, på sätt och vis, ers majestät», yttrade baronessan
något förlägen, «hon är eljest dotter till en fattig löjtftant, som
bor här i grannskapet, men hon har mycket varit här till sällskap
åt min dotter. Om eders majestät befaller, så . . .»
«Det är ej brådtom, bästa baronessa, men det der barnet
interesserade mig; jag ville blott se henne klädd på van-
ligt sätt.»
De kunglige gjorde nu sin rund i salen, under det pre-
sentation skedde. Adolf Fredrik helsade vänligt på en och
annan officer, som han kände, och drottningen på några fruntim-
mer, som hon sett i Stockholm. Efter denna ceremoni börjades,
med de kungliges tillåtelse, menuetten, hvartill drottningen be-
fallde värden och kungen uppbjöd värdinnan. Denna dans, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
