- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 7. Hat och kärlek : Episoder ur en slägthistoria /
165

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De gamles historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tilläde hon med en axelryckning och ringde på sin kammartärna,
för att böija med frisyren.

«Det var en lång audiens», sade Erika; «emellertid har jag
varit ute på en smula kunskaperi.»

«Jaså; det var således ratt väl att ziguenaren kom och
af-löste dig», smålog Katarina.

ffJag råkade ...», berättade Erika, under det att hon med
kammen krusade sin sköna frökens silkeslena hår, för att få det till
formen af en snödrifva utmed en gärdesgård; «ja, jag sprang ner en
smula för att titta litet utom slottsporten; det är ändå roligt att
ibland få stå med sina fötter på jorden och ej beständigt hållas
här oppe i halfvåningen, som en tornväktare.»

«Deri har du rätt.»

«Ja, och derföre . men se, jag råkade i gången löparen
Ernst.»

crJaså», småskrattade Katarina.

«Ja, goda fröken. Ernst I Inte var det så roligt att jag
råkade Ernst? Jag har inte sett honom på fjorton dar, nej, inte
på en hel månad.»

«Nenej, Erika, jag tror dig.»

«Men se, Ernst var ute med befallning tills i afton, ty de .
kunglige vill se folk.»

«Jaså.»

«Och jag såg listan.»

«Jaså.»

«Ernst lät mig läsa igenom den; och jag blef så glad! Der
kommer en gaftimal bekant.»

«Hvem då ?»

«Ja, bekant är han visst inte; men fröken komme): väl ändå
ihåg den der. bleka baronen, han som gick på krycka, han vid
Loka, hm hm — jo, Wernerhjelm.»

Katarina rodnade lindrigt, af hvad orsak kunde hon ej
begripa sjelf; men yttrade blott: «jaså, han är i staden?»

«Jo, han måtte väl vara det, och Ernst hade han8. adress*
Han blef ju alldeles frisk vid Loka?»

«Ja.»

«Det var en bra vacker herre.»

«Är det färdigt snart? Du är bra långsam i dag.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:10:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/7/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free