- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 7. Hat och kärlek : Episoder ur en slägthistoria /
173

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De gamles historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

får ett stöd, en innerlig, en trogen vän vid sin sida; men hvar
skall han finna en sådan?»

Katarina teg och såg ned.

«Men», återtog Marianne, «men nu farväl, farväl, min enda
vän på jorden. Ack, Katarina, låt mig luta mig till din axel! ...
Gud vet om och när vi återse hvarandra; ack, du, många sorger
har jag känt. då vi åter råkas, det är åtminstone säkert.»

«Men», sade Katarina med tårar i de sköna ögonen, »kanske
din mor kan räddas. Guds nåd är stor, bönens makt är
ohe-gränsad; bed Gud, Marianne, det hjelper!»

> »Ack, Katarina, bed för mig . . . bed för oss! Farväl med
dig! Ett långt farväl!»

Flickorna sleto sig ur hvarandras armar och Katarina knäppte
barnsligt from sina händer och bad för Mariannes mor och sin egen
far, som alltid, då hon bad, så lifligt stod för hennes inbillning,
under det att Marianne småleende trädde in till sin bror och sade:

«Är jag röd i ögonen?»

«Ja.»

«Det förstås, jag gret derinne för lammet.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:10:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/7/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free