Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De gamles historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kärlek och riksdag*
Om vi kasta en blick på en missionskarta, der man betecknat
den kristna verlden med hvitt och den hedna med svart, få vi ett
klart medvetande af att fem sjettedelar af jorden äro hedniska eller
mahomedanska. Prickade vi vidare ut alla de olika religionskulterna,
skulle vi få en mängd olikheter, hvartill ej de sju fargerna med
alla sina nyanser skulle förslå. Det kan vara uppbyggligt att se
huru kristendomens yttre kult spridt sig kring verlden, men det
är sorgligt att tänka sig en karta, som skulle visa de länder, der
Kristi anda sannfärdeligen är lefvande vorden, ty fruktansvärdt är,
att hela jorden då blefve så mörkgrå, att hon nära skulle likna
svart. För det rättas egen skull och för Guds se vi få träda
opp och desse få vanligen hånas som narrar eller krossas lom
brottslingar, hvilka velat störta det bestående. Det är det.
enskilda intresset, ofta den krassa egennyttan, som omedvetet, till
trots af sig sjelf, verkar det goda; ty, så hednisk verlden ser ut,
går der dock en Guds anda fram genom tidehvarfven, fastän ingen
ser henne, ingen vill veta af henne, fastän alla tro sig sjelfve
bestämma sitt mål och medlen att vinna det. Denna
verldsord-ning tyckes förutsätta ett framåtskridande, om vi vilja det eller
icke. De gamle i alla tider hafva påstått att verlden gått
baklänges, att förderfvet ökat sig; och likväl har verlden gått framåt
och det goda vunnit i vidd, om det äfven till en början förlorat
i kraft.
1756 års riksdag var ett sådant skenbart tillbakafallande, icke
derföre att den undertryckte konungamakten, utan derföre att
klass väldet missbrukade sin makt på ett sätt, som gjorde att denna
riksdag egentligen är banesåret för klassväldet. Alltifrån denna
tid har folket, mera än konungarne sjelfve, fruktat ett välde, som
så litet respekterade billighet och rättvisa och som smutsade sig
med intressen så låga, att en tiggare skulle blygfes att ega dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
