Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De ungas historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
möjligt att åvägabringa, trädde löjtnanten ut på g&rden på
Hållstorp, hållande sin pipa i ena handen, piskan i den andra och
med en grann skälskinnspung i knapphålet. Detta var hans »sätt
när det skulle var* mycket rart; eljest brukade han ha sin pipa
instucken i rockärmen och sin tobakspung instucken i ytterfickan —
nu lades begge, sedan de på detta sätt blifvit utburna, bakuti
sätet, ty endast af artighet for könet ville löjtnanten ej röka
under vägen.
På utsatt ställe mötte han vännen Ulriksson, som började
skratta.
Möllehdorff antog en mine af förundran och såg på sin drägt
om något möjligtvis skulle fattas.
«Ha ha, nej för f-n, du ser ut som en pojke, bror
Möllendorff; du skall ha plump tur i dag. Nå, nu bege vi oss till
Pjorryskan. Det är allt tillreds, ser du, jag har förberedt henne
något, när jag sist var der; hon är hemma, men hela det öfriga
sällskapet har rest till öfversten på Mellinge — der är fritt i
farvattnet.»
«Hä hä hä; alltid är du omtänksam; \m, vi få se hvad som
är att göra — hä hä.»
«Åh, det är galant.»
När de begge herrarne kommo till Sigurdsnäs, gingo de
direkt opp i gamla friherrinnans våning, liksom för att göra visit.
De skulle liksom händelsevis träffa mamsell Pjorry hemma och en
liten stund titta in till henne.
AJft var som Ulriksson förutsagt. Hela herrskapet var borta,
endast mamsell Pjorrys dörr hade nyckeln i låset.
«Ber tusen gånger om förlåtelse», sade Ulriksson, cber
ödmjukast. Fru friherrinnan är kanske borta P»
Mamsell Pjorry med en smal hvit bindel kring pannan, som
ett tecken att hon blifvit hemma för hufvudvärk, berättade att
friherrinnan och alla på gården voro borta; «men», tilläde hon,
"herrarne böra väl ändå hvila ut några ögonblick»; och med dessa
ord öppnade hon rummen och lät de begge främmande stiga in i
gamla friherrinnans våning.
«Det är bror Möllendorff och jag, som i dag gjort opp en
liten resplan och foro hit.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
