- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 7. Hat och kärlek : Episoder ur en slägthistoria /
379

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De ungas historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

*Åh, de aro ej bättre än de andra, men svårfödda, iy de
rafta fodret och äta dessutom så mycket klöfver, att det är synd
och skam att höra derpå.»

«Nej, mina äro alla födda på gården och väl skötta från det
de voro kalfvar och åf godt 9lag — hä hä; riktigt roligt att se
dem. Mamsell Begina skulle en g&ng taga dem i betraktande —
alla äro bruna och ’grilliga’ fram i pannan.»

"Ja> jag bar nog hört talas om löjtnant Möllendorffs kor.»

«Åh inte är det min förtjenst, för si det var salig hustru
mitt, som såg om ladugården. Hon var ute bittida och sent och
såg efter att de fingo sin rättighet.»

«Ja bevars, salig löjtnantskan såg nog efter sitt, men också
måtte det vara ett nöje att tillse huru kreaturen skötas. Fastän
jag inte egentligen har med saken att göra, ty vi ha deja, så går
jag ofta ner i ladugården för att se de vackra kreaturen.»

«Jaså, mamsell är road af sådant utgöra?»

«Jag? Ja visst. Herre Gud, då jag var hemma hos
för-äldrarne (min far var prest och komminister i Hammarsjö), så gick
jag i alla sysslor, och det roade mig så fasligt.»

»Jaså, hä hä; ja, det har sitt lilla nöje med sig, hä hä.
Mamsell må tro att vi, då salig Sara lefde, hade en vacker
svinslagt hvar jul. Det var riktigt trinda bussar, hä hä hä. Inte
mindre än sex, ibland åtta; det är allt försvarligt på lilla
Håils-torp, der de, då jag tog det, inte födde tio nöt och två magra
grisar, som stodo och raglade utmed gärdesgårdarne.»

«Ja, det är ofantligt hvad löjtnanten brukat opp Hållstorp.»

»Åh, ingenting mot hvad det kan bli. Der är en mos.se, vet
mamsell, som jag nu brutit och dikat på i tre år och det blir en
vacker ega, då den blir färdig.»

»Jag har hört talas om den; det är ju den som ligger
utmed sjön?»

«Ja, der är myeket godt affall ooh god mergelbotten, så att
der bör växa säd som gräs, när det blir i ordning.»

»Förlåt mig, lille gode löjtnant», sade mamsellen och
skyndade ut för att ställa om kaffet.

Löjtnanten företog nu en liten spejareresa genom rummet och
betraktade de små silhouetterna, som troligen föreställde salig
komminister Dagsson i Hammarsjö och hans hustru, och hvilka hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:10:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/7/0382.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free