Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De ungas historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Ja, låt gå! Det behöfs nog när man som jag gjort tvenne
menniskors sällhet.»
När Begina gått ut, betraktade löjtnanten sin vän mycket
allvarligt. «Bror kan då, besitta mig, aldrig låta bli att göra
spektakel! Är det rimligt att bära sig åt på sådant sätt och
låta mig sitta som . . .»
«Som en pannkaka, ja! Men säg mig igen, bror Möllendorff,
om du inte blifvit sittande till domedag, så framt inte jag kommit
och lossat tungans band! Fy, Möllendorff, du borde tacka mig,
och inte bli lång i fysionomien.»
«Men det är ändå opassande.»
«Opassande! Fick du ej en hustru, och är det inte passande,
så vet jag ingen råd. Begina p&ssar på Hållstorp som hon vore
skapad derför.»
«Hä hä, man kommer aldrig till reson med dig. Emellertid,
tack för handtaget, sådant det sedan var.»
Nu afbröt Begina samtalet med sin andra upplaga af kaffet;
men hon behöfde ej mot kapten Ulriksson använda några
persvasioner, emedan han alldeles oombedd tog af råna och af de’
»nerfallna» kringlorna.
Samtalet tog en mera afgjord riktning, ty löjtnanten och
mamsellen gjorde sig underkunniga, den ene om hur Begina ville
ställa ett hushåll, och hon åter hvad som fanns att tillgå på
Hållstorp. De uppgjorde som ett par vanliga beskedliga
kompanjoner sina gemensamma framtida affärer.
Det är en sorts kärlek, som är mycket vanlig här i verlden.
När en ung man menar adet skall en rik hustru betala», eller en
betänksam äldre man söker bland landsens döttrar sin andra, tredje
eller fjerde ledsagarinna genom lifvet, söka de begge blott en
kompanjon, och kärleken sitter som en lös förgyllning utanpå det
ekonomiska trädvirket.
Men sällan erkännes det så öppet och utan omsvep, som här
var händelsen.
Det var aldrig frågan om annat, än att löjtnant Möllendorff
behöfde en menniska som skötte honom, barnen och hushållet,
och såg efter det inre, under det att han skötte det yttre, och
att Begina en gång skulle få sätta fotterna under eget bord och
ha ett hem på ålderdomen. Någon kärlek nämndes ej; men detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
