Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dora gick in i förmaket.
Nu voro ljusen i kronorna tända derinne hos den rika kam-
reren, och det sken så klart, att Dora nästan såg hvaije föremål
belyst i det lilla rum der hon satt. Men gardinerna släpptes ned,
iftnan hon i den böljande mängden kunde igenkänna någon.
«Det var icke hon», hviskade flickan, «det var han, den der
herrn, som tillrättavisade betjenten, det var han. Gud vare hans
hjelp och beskydd, den ädla menniskan! Gud gifve honom belö-
ning för hvad han den gången sade, för så ädelt han handlade!»
Nn såg hon en skugga visa sig på den tunna målade gar-
dinen midt öfver,
«Det är den stolta hårda flickan, hon som, fastän sjelf fattig
född, hånar den fattige . . . ja, det är säkert, det är hon, jag
känner igen henne på det smala lifvet och på hårklädseln med
lockarna kring halsen, och blomman som ett diadem på pannan.
Nu vänder hon sig . . . ja, det är hon.»
Ännu en skugga visade sig . . . ooh Dora trodde sig igen-
känna den, som hon ansåg för sin välgörare.
Det kändes liksom ett dolkstygn i hjertat, när hon såg begge
dessa skuggor siå qvar vid fönstret, liksom de voro inbegripna i
ett djupt samtal.
«HvarförP Hvarför känns då detta så svårt?» frågade hon
sig sjelf och lade handen på hjertat; »hvarför? Fy, Dora, du plä-
gas af afund . . . alldeles som mamma sade. Nej, nej, det är
ändå inte afund . . . Nej, det är ej afund», upprepade hon, lik-
som för att öfvertyga sig sjelf om att hon visste reda på sin
känsla i detta ögonblick.
«Nu är jag mig lik igen, goda mamma», smålog Dora, då hon
efter en sträng sjelfpröfning med våld dämpat det uppror, som
hållit på att bryta löst i hennes själ. »Nu är det allt bra igen.»
»Gud välsigne dig för det, barn; men kom ihåg, att sådan
får du aldrig mera vara.»
»Nej, nej, goda mamma! Förlåt mig blott för denna gången.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
