Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
089 alla, den stora dagen, då vi skola återfinna vårt hjertas älsk-
lingar.»
«Ja, det är trösterikt, det är min enda fröjd att tänka på då
jag får råka min man och mitt barn.»
«Ack ja! Äfven jag har nyss gjort en grym förlust; (med
en suck) min far . . .»
«HvadP»
«Är ej mer. Han har gått dit, till det landet, för hvars er-
nående han arbetat ett helt mödosamt lif. Ack! det var min enda
vän här på jorden.»
«Den ende? Så bör ni icke säga, ni har många vänner.»
«Ack, det vill så mycket till att förtjena en vän; jag har
mistat två: min faf och er ädle make; det är hårdt på en gång.»
De begge sörjande tego länge.
«Det är ledsamt att ej Hjalmar är i staden, pappa ville att
han skulle vara värd på begrafningen.»
Assessorn ryckte på axlarna.
* »Hvart har han farit?»
Assesäorn smålog, men yttrade intet.
«Men vet ni något?»
«Nej, nej . . . han hade sina skäl hvarför han ej gaf någon
sin adress.»
((Lagsökningarne ?»
Assessorn höjde på axlarna.
«Men han hade, sade pappa, bevisat honom, att det var ett
misstag; han lär ej varit lagsökt.»
«Jaså, desto bättre för honom.»
((Han hade visat pappa en tablå öfver sifta affärer, och salig
pappa sade, att han väl var fattig, men för öfrigt en ordentlig
menniska.»
«Ack, den ädle mannen!»
«Men så är det väl ändå.»
aKreditorerna tro ej riktigt på det der; men med salig kam-
rerens barnafromma hjerta och — förlåt mig, min ädla vän, att
jag talar uppriktigt — den mask, som han kan antaga, detta är-
liga, rättframma sätt, dessa klara ögon, som ej tyckas tala annat
än sanning, är saken lätt förklarad.»
«Ni tror således?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
