- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 8. Träskeden : Berättelse ; Grindstugan vid Nygård : En berättelse ; Tre skråköpings-skizzer /
98

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

«Min fåfänga har upprest sig emot att skrifva dig till, men
jag har afs8gt mig allt, allt för att evigt tillhöra dig. Det är
Dora (du har, som jag hört, hjelpt den familjen i deras nöd; när
jag förblef kall och hård), det är hon, som styrkt mig i mitt vack-
lande. Skrif! har hon sagt, skrif! han måste förlåta dig.

«Gör du det? P ?

<rJag vet att jag sårat dig djupt — förskräckligare än jag
kunnat ana; jag har sårat din heder, jag har hånat din kärlek —
allt, allt. Men jag skall söka att förbättra så mycket jag kan —
genom kärlek söka belöna dig för det du älskat och kanske ännu
älskar Din Annette.»

«Se så, det är skrifvet, försegladt; fort på posten, Dora;

skicka genast dit det . . . Om han lemnar det obesvaradt, om

han besvarar det kallt, hånande ... det’ kan han, det borde han.»

"Ja, men då har han också aldrig hållit af dig», småskrattade
Dora, som satt och sydde och blott då och då såg upp, för att
betrakta sin vän eller nicka tvärt öfver gatan, ty mamma satt nu
i förmaket med sin hattfabrik, för att kunna se sina flickor (så
kallade hon de begge nya vännerna).

«Tror du det, DoraP»

«Ja, derom är jag säker; huru vore det möjligt annat? Sva-
rar han icke, eller med nej, så bör du vara lugn, ty då är hans
högmod starkare än hans kårlek, och då är den ej mycket värd;
men du får svar, du får bestämdt svar, blott han får brefvet.
Han måtte väl aldrig farit åstad till Amerika eller Norrland, eller
annars utrikes», skrattade Dora, som, sfrker på sin sak, tyckte att
Annettes sorgliga allvar föll in i det löjliga.

Hjalmar led mycket. Det behöfdes hela hans själsstyrka att
kunna kämpa mot den förtviflan, som ville skaffa sig rum i hans
själ. Men han tystade den farliga rösten, så mycket han förmåd-
de — och han egde krafter nog att lyokas.

Hjalmars kärlek hade varit djup., sann, och derföre s& lugn;
ty det var på själens botten den mäktiga strömmen flöt och på
ytan märktes ej de flyktiga spåren efter vindfläktarne, som vi kaila
tycken — ty den sanna kärleken går på djupet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:11:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/8/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free