- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 8. Träskeden : Berättelse ; Grindstugan vid Nygård : En berättelse ; Tre skråköpings-skizzer /
104

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förluster. Emellertid så blir jag aldrig gift; ty penningar har jag
inte, och då jag ser dig och andra flickor, så kan jag inte begripa
hvem som ville ha mig ... ty min näsa är visst för kort och
trubbig . . . och näsan är en. prydnad för ansigtet, det är derföre
hon sitter der.»

Annette kunde ej låta bli att småle.

»Se så, i Guds namn, jag trodde att du glömt bort att le;
det var bra! Ser du, du är för rik och jag för fattig, och der-
före så passa vi ihop; ty om vi nu sammangötes till en varelse,
så blefve du lagom rik, lagom vacker och lagom talangfull, lagom
firad . . . ja, allting precist lagom.»

«Du är en snäll flicka, goda Dora, men du förstår ej hur det
är att bära rikedomens olycka.»

«Jaså, skulle jag inte det! Jo, då du köpte alla mina blom*
mor, så hade jag tjugutre riksdaler och aderton skilling i kassan
och kunde aldrig begripa, huru en sådan stor Qumma skulle gå åt.
Jag hade aldrig haft penningar förr. Men jag kunde ej sofva om
nätterna af fruktan för tjufvar, och då den beskedlige Löfstedt
kom upp, så såg han mig misstänkt ut, ty han visste nog att jag
hade tjugutre riksdaler i kassan . . . och afgrundens lockelse kan
ingen förutse. Det var en gruflig oro, men de berodde dock ej
på något testamente, och derföre blef jag lugnare med hvar dag.
Jag vet nog hvad det vill säga att dragas med rikedomens oro
och bekymmer.»

»Stackars barn!» skrattade Annette; »allt detta för tjugutre
riksdaler. Ja, det är klart, att en myra’krossas af det en häst
anser för intet . . . allt i proportion; men saken är densamma.»

Ambassadören*

I skol kammaren på Edebo sutto två gossar och läste flitigt»
under det att informatorn, en ung student från Upsala, studerade;
ty det är skillnaden mellan pojkarne och deras lärare, att de blott
läsa, men han studerar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:11:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/8/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free