Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett papper, som innehåller, att han instämmer i fruns afihållan att
bli myndig.»
Gumman hade ilera gånger hållit på att afbryta honom, men
fick nu först tillfälle.
«Såå, den redlige mannen, vill han det, min ädle Ekeqvist?
Han fruktar för redogörelsens förskräckliga dag, som snart kom-
mer. (Med en blick pä Karin) Ar han sjuk?»
«Nej, Gudi lof. Han bad mig framlemna dessa femti riks-
dalerna.»
»Tackar, tackar 1 Ja så, jag får der ut min rätt.»
«Men, min bästa fru», böljade den unge studenten, «ni bar
tretusen riksdaler och jag har sett era egna qvittenser för mer än
räntan, som är etthundraåtti.»
«Åh ja, de der hundraåtti har jag nog fått höra af så ofta,
att jag kan dem utantill; men hvar blef hela varulagret af, hvart
tog lösöreboet vägen, hvart flögo pengarne då? . . . Det står i
dessa här papper.»
«Låt mig se.»
«Ja, de äro genomsedda af lagkarlar och alla som vilja mig
väl, och alla säga med en mun . . . Men det är detsamma. Men
så mycket vet jag, att jag i sju och tjugu år sjelf har skött mitt
hushållj och hade inte salig Printzell varit så svag under sin sista
sjukdom, så hade de ej fått makt med honom, ty han höll af mig
så mycket som det är möjligt och hade visst inte velat mig så
illa, som det nu har gått.»
«Men hur länge har frun varit enka?»
«Ack jo, i tjugu år.»
«Men då var ni bara barnet, då ni gifte er, det går aldrig
ikop», sade Fredrisson smickrande.
«Nej bevara mig, det syns nog att jag är öfver femti år»,
yttrade den gamla, hvars hela värde legat i ett fördelaktigt yttre
och som ännu ej utan smärta kunde tänka på sin blomningstid.
«Nej, verkligen ansåg jag er för . . . ja, kanske fyrti år, nå-
got öfver, ty somliga kunna bibehålla sig förunderligt. Också sade
inspektor Ekeqvist, att jag knappast skulle kunna se, att ni var
äldre.»
«Kors, sade han det T Han har annars behagat kalla mig for
»käringen», jag vet nog det.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
