- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 8. Träskeden : Berättelse ; Grindstugan vid Nygård : En berättelse ; Tre skråköpings-skizzer /
133

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sina rum, och så lofva honom hela ditt arf, när du får det, så
måtte väl menniskan släppa dig.»

Ett matt småleende var Annettes enda svar.

«Nej, du är sjuk, Annette, du är sjuk, lägg dig på soffan ...
Nej, du är ju iskall om händerna. Herre Gud! lägg dig, lägg dig!»

«Jag mår verkligen litet illa . . . Adjö med dig, Dora! Kom
igen i morgon med din rapport.»

Påföljande dag, då Dora kom, voro rullgardinerna nere i An-
nettes kammare och bordet pryddes af en mixturflaska. Den goda
kamrerskan satt vid sängen och vinkade åt Dora att gå tyst, ty
den sjuka sof.

«Hon fick feber i natt och i dag är hon mycket sjuk», hvi-
skade hon. «Assessorn är otröstlig; han sitter inne i förmaket,
men får ej komma in.»

«Ja, min goda kamrerska, jag begriper inte heller hvad han
har här att göra.»

«Hvem, fästman?»

«Ja; men hans åsyn skulle döda henne.»

Annettes sjukdom blef med hvarje dag betänkligare. Visst

voro de fyra ljusen tända hos kaptenskan, och Dora måste vara
hemma, för att hjelpa sin mor med sitt främmande; men den goda
flickan hade ingen ro, förrän den främmande gått; ty hon tänkte

oupphörligt på sin vän deruppe.

«Krafterna sjunka allt mer och mer», yttrade läkaren, «men

vi skola hoppas det bästa; hon är ung.»

Men krafterna sjönko allt mer och mer.

«Det måtte vara illa med mamsellen deruppe», sade Löfstedt,
då han en morgon kom upp till kaptenskan för att mottaga för-
hållningsorder; «eller hvad säger mamsell Dora?»

«Hon har ännu ej varit hemma, men i går afton var det
mycket svagt.» .

«Hm, det ha de blott derföre att de inte skicka efter död-
doktorn, ty så heter han derföre att döden är rädd för honom
och inte törs på dem han går till; men bevfcrs, de tycka ätt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:11:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/8/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free