- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 8. Träskeden : Berättelse ; Grindstugan vid Nygård : En berättelse ; Tre skråköpings-skizzer /
196

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

«Ekön», inföll Emmerick.

«Jaha, så var det, — den tycktes vara temligen stor.»

«Ah nej, far min nyttjar den till bete åt några får bara.»

«Men der är väl torp; jag tyckte jag såg en byggnad der.»

Emmericks ansigte mulnade och hans hustru svängde den
-sväfvande vaggan häftigare än förut. «Åh den står tom», yttrade
Emmerick; «men var så god och tag för sig — var så god!»

Det var således klart att någonting hemligt, något högst
märkligt låg fördoldt under historien om Näckrosens ö — men
huru skulle man få veta detP Lärgirighet är en dygd hos ungt
folk, och således kan man ej förtycka att kandidat Thorsson ville
ha rätt på historien. Men han fann ej något tillfälle att åter
komma på tråden, utan måste fortsätta sin resa, sedan han f&tt

tusende helsningar till professor Malm.

«Hur jag var rädd att herrn skulle prata hufv’et af mig»,

sade skjutsbonden då de hunnit ett stycke ut på vägen.

«Hur då?»

«Jo si herrn nämnde ön.»

«Ja, inte var det farligt; jag tror väl att jag har rättighet

att se med mina egna ögon och ta reda på saker och ting.»

«Ja, ja, det förstås.»

«Men vet dn då radikalt ingenting P»

«Åh jo, litet.»

«Nå så kryp fram med det då», sade kandidaten, förargad på
samma sätt som då man söker komma i sin chiffonier och låset
råkat i baklås, så att nyckeln blir qvar och går hvarken fram el-
ler tillbaka.

Bonden berättade då en historia, som egentligen icke hade
någpt sammanhang, så att kandidaten blef ungefar lika klok som
förut; men sin nyfikenhet har han inympat på andra och på detta
sätt har historien blifvit så känd, att den kan blifva föremål for
en berättelse.

ZL

Nygårds grindstuga var namnkunnig i hela trakten; ty en
hvar som reste vägen fram hade talat några ord vid gumman eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:11:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/8/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free