Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
läsa uppe hos kaptens, häP Du finge väl afsmak för den herrlig-
heten — hä.»
«Åh han ar riktigt galen i boken», yttrade mormor; «om sä
väl vore med Stina Brita, men bon får sig inte till att läsa utan
med tvång.»
«Jaså; åh hon blir väl bättre.»
•Åh ja, kanske. Nå, hur såg den der provisorn nt?»
«Jo, det var en lång siratlig herre med kortklippt hår i nac-
ken och krusadt fram i pannan, så att jag tänkte vid mig sjelf:
hm, jag nndrar just hur du tar dig ut med kapten — for si kap-
ten är inte någon grannlåtskarl hvarken nu, ej heller var han när
frun lefde; men några år förut så var han riktigt grann; men se’n
så gaf han grannlåten på båten.»
«Ja, inte kråmar han sig, det skall Gud veta. Nå, hvad hette
den der herrn P»
•Den som det visste. Men ni skall nog få veta det fram-
deles.»
•Men, kära Starken, sjung den der visan om Näckrosen!»
bad Stina.
•Åh nej, barn; gubben är hes i halsen i dag också. Hör
på, var ni i kyrkan i gårP»
•Jo, jag var der», svarade modren.
•Nå, höll jag inte nt tonen, så att klockaren höll på att
atorknaP»
•Jaså, var det Starken som skrek så fasligt dernere i kyrkan P»
•Jo, var det så; jag hade slagit vad att hålla längre ut än
klockaren och fick mig ett halfstop bränvin for besväret, och Ström-
rotb, klockaren, han blef så rasande, att han nära nog hade velat
alå mig — för si det går hans heder för när att någon sjunger
bättre än han i socknen; men si han kände inte gamle Starken,
som så många ideliga gånger tagit npp psalmen vid korum och
kan sjungp bättre än femton klockare, i erkestiftet till på köpet.»
«Det var inte beskedligt af Starken», anmärkte mormor.
•Jaså; åh, inte var det farligt heller, det jag kan se; det var
till Guds pris och ära, gamla mormor. — Nå, sitt inte der, An-
ders Petter, och titta i boken, ntan nt med dig och tag in ved-
pinnar, så att vi se att prata.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
