- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 9. II. Mormors spinnrock : En berättelse ; Petter Abel : Skizz ; Sorgebarnet : Genremålning ; Strumpväfvarens barn : Genremålning ; Pfefferkorns reseminnen ; Småstycken /
8

(1869-74) Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

«Meu hvarför spann mormor nu?» frågade flickan sig sjelf
och kastade en tankfull blick utåt sjön, som nu glödde lik smält
silfver för den nedgående solen.

II.

Geologi.

De som forska i naturen eller, som visst folk säger, «vilja i
syndigt öfvermod utforska Guds under», påstå somliga att hafvet
sänker sin yta, andra åter att jorden höjer sig. Den sednare
meningen har segrat tills vidare, tills man framdeles finner en tredje
möjlighet. Emellertid få vi nu antaga att åtminstone en del af
Sverige är på vägen att höja sig öfver hvad det fordom varit; och
då så är, återstår det ej mer att önska, än att denna höjning icke
endast måtte referera sig till den svenska vallen och att höjningen
måtte ske litet fortare; ty några tum på seklet kan ej en gång
kallas skrida.

Nära Lindöskäret finnes ett märke inhugget i en klippa, som
heter «Stenörn». Detta märke gjordes af den namnkunnige
jerat-ländingen Wargentin, som hela verlden känner utom
jemtländin-garne. Här stod då vattnet i hans tid, nu står det verkligen ett
godt stycke nedanför — och således har Östersjön sjunkit eller
också Stenörn stigit. Det sednare antaga geologerna väl för att
komma ifrån vattuminskningen, som ej vill synas till i stora
hafvet och som också är svår att hålla reda på när man icke har
något medel att få veta huru mycket detta bör innehålla; men
kunde det ej hända att hela fenomenet beror derpå, att
Östersjöländerna nalkas hvarandra, hafvet blir djupare, smalare och med
lägre yta? Det finnes mången, som påstår, att vi med hvarje år
alltmer närmas till Ryssland. Tänk om det gamla Sverige så der
helt naturligt slutade med att slukas af det mäktiga ryska riket.
Men det blir väl icke af, vill jag tro.

Man kämpar ändå beständigt med Gud, så syndiga äro
men-niskor, som vilja veta något, och derföre ville man också veta huru
det hängde ihop med vattenminskningen och märket vid Stenörn;
men detta göres ej på en dag. Man måste se det vid lugn väder,
vid en viss tid på året, vid en viss månens ställning till vår jord

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:11:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/9-2/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free