Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Men far», sade Göran, «det der är ändå litet högmod — och
far! — 8äg mig haru tänkte och talade alltid salig mormor?»
«Hm», mumlade åldermannen.
«Jo, sade hon», fortfor Göran, «det vi äro i det goda äro vi
icke af oss sjelfve utan af Guds nåd — vi kunna ej göra annat
och bättre än det, hvartill han oss styrker och manar — och
der-före äro vi ingenting af oss sjelfve utan allt af Gud.»
(Jaha — åhja, det sade mormor.»
«Men nu är far lotsålderman och jag styrman på ((Daniel
Webster» och Johannes der bara en lotspojke — men far, vi äro
derföre den ene ej bättre än den andre, ty duger ni far till er
tjenst eller jag i min eller Johannes der till sin, så är det icke
vår skuld utan, såsom mormor sade, Herrans nåd att så är.»
«Men han är så fattig och Johanna är också fattig»,
anmärkte ålderman; «bur skall det gå?»
((Jo, ser ni, far: för några och tjugu år sedan gifte sig just i
denna stugan en fattig karl och en fattig flicka — och hur har
det gått ?»
«Åh, käre Göran, det har gått bra; ty Gud har hulpit oss —
och nu — nu», tillade han och räckte sonen sin grofva hand, «nu
ha vi glädje af barnen — vet du, det är ändå Guds bästa
välsignelse.»
»Tror ni då, far, att Gud icke också kan skänka Johannes
och Johanna sin nåd och kärlek — eller tror ni att källan derför
är uttömd ?»
«Ah nej — men.»
«Med ett ord, far — de få af mig i hemgift femtio dollars
— för dessa pengar får Johannes egen båt och eget bo —»
«Ah, inte skall du —»
«Jo det skall jag — det får jag — hvad skall jag med dem,
jag som far verlden omkring.»
«Åh jo», inföll modren, som hittills tegat, (dåt Göran gifva
dem om han vill — Göran är myndig sjelf.»
«Ja det är jag, mor», inföll sonen småskrattande.
«Hm, men hvar är då Johanna», började fadren, «och du,
väppling, hm — passar det sig att darra som ett asplöf? Du
’ skiftar ju i synen som månen när det stormar — är du rädd?»
«Nej, lotsålderman, men nu så —»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
