- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 9. II. Mormors spinnrock : En berättelse ; Petter Abel : Skizz ; Sorgebarnet : Genremålning ; Strumpväfvarens barn : Genremålning ; Pfefferkorns reseminnen ; Småstycken /
32

(1869-74) Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ett hälft år derefter lystes det för Julia S. och en grossör
från Göteborg, hvars stånd och vilkor bättre öfverensstämde med
grosshandlaren S. och hans åsigter.

Baron Ernst kom nu åter på besök hemma och stannade
efter sin vana vid grindstugan. Barndomsförtroendet gjorde att han
ej kunde for Lina förtiga sin otur.’1

«Hvad tycker du — och nu gifter hon sig med en köpman,
hon som svor mig trohet och kärlek — så mycket äro de att
lita på.»

«Aj, aj, baron Ernst, jag är rädd att det bara varit Petter
Abel och hans hund, som gått till botten föt baron.»

«Åh, du är galen med din Petter Abel», sade Ernst förargad
och fortsatte resan.

«Vet mamma, jag trifs ej i Stockholm, jag flyttar nu till
Svenneby och sköter gården. Jag vill bli en duktig landtbrukare.»
Han ville nämligen ej vara qvar på skådeplatsen för sin smälek
eller se den der göteborgaren fara bort med hans första kärlek.
Han ville ej stå och se huru Petter Abel tumlade i sjön med
porslinsliufvudet före.

Han nedsatte sig på Svenneby och gjorde, som vanligt, upp
stora planer. Det låg i hans lynne att räkna mycket på
framtiden. Han gjorde derföre många anstalter, han byggde, utvidgade
trädgården, upptog nya egor och ställde allt på ny fot.

Några år gick det framåt; men der kom en våt sommar och
der blef missväxt. Han hade beräknat att kunna sälja tvåhundra
tunnor säd, men kunde ej sälja en enda. När han för sin vän i
grindstugan klagade öfver denna otur, småskrattade hon och sade:

«Aj! baron har visst skurit sig i fingret.»

«Du är galen med den historien, kära Lina!» afbröt han
misslynt; «det der är en olycka, forargeligt, då man gjort sig så
mycket besvär; men ändå .. .»

«Åh ja, såret läker sig.»

«Ja det gör det. Vet du, bara jag får allt i gång, så skall
det bli säd, så att jag betalar mina skulder och allt går bra.»

Men äfven de påföljande åren blef missväxt, och baron blef

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:11:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/9-2/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free