Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kanske pastor sjelf med knapp nöd tagit prest- och
pastoralexamen; men han har tillstånd att ha öfverlägsna kunskaper,
hvar-emot skolmästaren måste ha inga.
En gesäll, som sett halfva Europa och skaffat sig bildning,
måste i vårt land i ett sällskap af råd- och handelsmän anses
obildad eller, om han röjer öfverlägsenhet, oförsynt att våga röja den.
En underofficer åter, han må ha bevistat så många fälttåg som
helst, vara så duglig militär som helst — det vore likväl en
oförsynthet utan like, om han inträdde i ett sällskap och utan krus
och komplimenter deltoge i ett samtal, der en nyss utnämnd
underlöjtnant förde ordet.
Vi ha således i vårt land ett streck der bildningen vidtar,
och beklagansvärd är den som ej respekterar det strecket. Det är
i detta fall lika olycksbringande om en «sämre» tränger sig öfver
det ominösa strecket, som att en «bättre» går nedom. En sämre,
som röjer bildning och kunskaper i en bättre societet, är
framfusig; en bättre, som finner sig mera intresserad af att tala vid
en klok bonde än en dum patron — förnedrar sig.
Det var just detta strecket som gjorde att Axel Ermans
verkligen intressanta konversation på intet vis slog an på societeten.
Majorskan var högligen generad, — Ernestine icke särdeles
intresserad, — notarien rent af olycklig och alla de öfriga stadda i
en stum häpnad Öfver att Axel Erman, som flera af fruarna
mycket väl mindes som en fattig tiggargosse, kunde våga att, klädd
som folk, med ett sätt att vara som skulle passat en bättre, så
der ogeneradt inträda i en så bildad societet som den, hvilken
den goda staden egde, nämligen mellan <badterminerna; ty under
badterminerna förlorade dess societet sin glans i perihelium kring
de främmande stjernorna.
Ernestine hade alltsedan fadrens död varit borta ur
föräldrahemmet. Hon hade blifvit upptagen af tant Ryppel i Stockholm
och hade, som de fleste, hvilka på en gång och utan eget
bemödande hunnit i en lyckligare ställning, småningom förlorat
förmågan att bedöma andras.
Vi döma ofta orätt då vi anse för hårda dem, som trycka
sina underhafvande och påstå att en hel familj bör kunna lefva på
en ringa penning, som omöjligen kan räcka; oftast är detta
personer, som utan allt arbete fått en stor fortyn och som antingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
