Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Earvftl, mamsell Emma», sade Axel, räckande henne banden.
«Ni är er lik, lika god som fordom; ni vet inte huru mycket det
gläder mig.»
Öfverläggningar.
Majorskan suckade djupt sedan gästerna gått.
Emma betraktade henne med frågande blickar; det var
liksom hon velat säga: hvarföre suckar du?
Ändtligen bröt majorskan tystnaden. «Du hörde hur Ernestine
sjöng?»
«Ja, mamma, det var oändligen vackert.»
«Men, kära Emma, du har af naturen fått lika stora gåfvor
som Ernestine, men du bryr dig ej derom; du sjunger i evighet
dina slagdängor, som väl låta bra, men som egentligen tillhöra
pigsferen.»
«Söta mamma! jag tycker inte om alla de der konstiga
dril-larne.»
«Tycker om? Du tycker ej om det som personer med
bildning tycka om. Min Gud, Emma, du gör mig mången sorgsen
stund. Ack! om du äudå tog efter Ernestine. Hvilken finhet i
hennes sätt att vara, hvilken raskhet och bestämdhet i hennes
omdöme! Alla menniskor beundra henne, och dig, stackars barn, ser
man knappt.»
«Ack! mamma, det gör ingenting.»
«Du är barnslig och beskedlig och öm om mig, det är du,
ja en god flicka; men — hvad var det för påhitt att dra in Axel
i societeten? Han sade att han ej kommit in, om du ej bedt
honom ; en gesäll. ..»
«Goda mamma!»
«Också rådde jag ej för om han fann sig förödmjukad,
stad-kars Axel, det gjorde mig ondt om honom; men jag kan ju icke
göra honom till något annat än han, är.»
«Men han är ju uppfostrad hos pappa och mamma?»
«Ja det var också lyckan. Jag måste ju berätta hela
historien för alla särskildt, så att de skulle inse förhållandet.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
