- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 9. II. Mormors spinnrock : En berättelse ; Petter Abel : Skizz ; Sorgebarnet : Genremålning ; Strumpväfvarens barn : Genremålning ; Pfefferkorns reseminnen ; Småstycken /
94

(1869-74) Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

andra i söder; men det gör platt ingenting. En borgmästare
eller borgare i en stad, som ligger midt på torra landbacken, är
ett ganska passande ombud äfven för en stad som ligger vid
kusten. Jag vet ej pm Bartelemy är representeradt; men vore det
med på riksdagarne, ville jag föreslå att staden Gustavia skickade
hit en plantageegare, som äfven kunde representera t. ex.
Östersund.

Emellertid, för att icke utsätta oss att klandra Rikets
Ständer, så nämna vi i förbigående att borgmästaren till all lycka var
borta och vice häradshöfdingen satt i rådhusrätten.

«Den der herrn är ny — en ny q vast sopar alltid rent»,
yttrade gamle Stockengren till sin granne handelsmannen och
borgaren Krakel, under det de begge på stadskällaren på eftermiddagen
togo sig en liten tuting.

«Att han inte skäms fälla Griberg att gifva underhåll åt den
der pojken, som kom i maskin med handen», sade herr Krakel;
«det är liksom om jag skulle betalat for Olof Mattsson, som blef
förderfvad af en säck som föll ner — linan var sliten, det var
sannt, jag hade haft henne i många år, men inte kunde jag tro
att den skulle brista precis då Olof Mattsson stod midt inunder.
Inte rådde jag för det?»

«Nej, det är klart. Det är ingen vinter, som inte en eller
annan trillar ner från min höga trappa, som bror vet är mycket
hög; de slå sig fan så illa — en bröt armen af sig — rådde jag
för det? — nej — och så sa* stadsläkaren till mig: ’farbror får
lof att sätta ledstång på sin trappa, ty hon gör mig så mycket
besvär’; men jag sade: trappan är min, och den som inte vill
akta sig, den får låta bli.»

((Griberg har klagat och säger att om han äfven skall gå till
kungen, så skall pojken ingenting ha, för det var hans eget fel,
och så tog den der häradshöfdingen syn på verkstaden och
sy-ningsmännen förklarade att — hvad säger bror — ’en ytterlig
vårdslöshet var synlig i hela anordningen samt intygade att denna
olycka var den åttonde der på stället’.»

«Åh», småskrattade vännen, ((det är hulpet. Griberg har också
låtit syna — jag var en — det var en riktigt präktig frukost,
och så gingo vi in i verkstaden och sågo på allting. Griberg
hade låtit stanna ångmaskinen, så att vi fritt kunde krypa om-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:11:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/9-2/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free