- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 9. II. Mormors spinnrock : En berättelse ; Petter Abel : Skizz ; Sorgebarnet : Genremålning ; Strumpväfvarens barn : Genremålning ; Pfefferkorns reseminnen ; Småstycken /
97

(1869-74) Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

jag olycklig — då skall du ångra att du tagit mig — då skall
du tro på alla historierna om oss fabriksflickor — ty visst och
sannt är ändå att de inte äro för rara. Ja, ja, August, om jag
inte hållit dig så kär för det der korset du satte på fars lilla
graf på fattigkyrkogården, om jag inte vid spinnstolen beständigt
tänkt så här: «om söndag kominer August hit», och så hållit på
att glädja mig i sex långa veckodagar — så — ja det erkänner
jag — hade det nog gått ikring — kring med mig också, som
med många andra.»

«Tror du det? Ah nej, lilla Anna», sade den nya smeden
och såg sin bleka flicka in i de trohjertade ögonen.

(Jo jo, min August. *Tänk dig ett stackars barn, som i sex
dagar ingen annan har att tala med än ett spöke af jern, som
slamrar och skriker sitt eviga: håll ut — surr, surr! håll ut, jag
tröttnar inte, du får ej tröttna! Tror du ej då, när söndagen
kommer och barnet får höra en menniskoröst, som talar smekande
ord — att icke dessa halka ned i hjertat och forderfva det. Tror

du väl, att det barnet kan akta sig för hala ord —? Det har blott

lärt akta sig för trissorna i spinnstolen. Nej nej, du! det är ej
så godt heller. Det är ej många som ha en vän att lita på;

nej — ingen vill gifta sig med fabriksflickan och göra henne till

en ärlig mans hustru — ingen vill ha en oduglig en, en stackare
— bara du, August, bara du — Gud gifve du ej ångrar dig.»

Fjorton dagar derefter höll herr Jarlin bröllop åt Anna.
Mamsellen hade klädt den unga bruden rätt grann och nätt. En
myrtenkrans slingrade sig genom det bruna håret. Denna myrten
egde Anna sjelf, den stod bland andra blommor i stora
spinnsalens ena fönster och hade vuxit bra, oaktadt bomullsflocket och
oljluften.

Fru Jarlin hade på Annas begäran låtit henne gå i sitt kök
— hon var ej så oduglig, som hon sjelf ansåg sig. Hon kunde
åtminstone koka en ärlig gröt. Men detta var också allt; som
nygift och två och tjugu år gammal raåsffe hon lära sig allt
som ett barn — men August var tålamodet och munterheten sjelf
när han kom ur smedjan. «Ser du: viljan drager den ena hälften
C. A. Wetterbergh.8 Samlade Skriften IX: 2. 7

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:11:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/9-2/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free