Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kommer det sig att den gamle narren kamrer Hoppenroth kommit
med i societeten?»
Borgmästaren, eu fet, mycket märkvärdig person, betraktade
mig högst förundrad, under det att han knäppte på sin snusdosa.
«Kamrer Hoppenroth», började han, «är en ganska respektabel,
allmänt aktad man, en man med kunskaper, ovanliga kunskaper i
åtskilliga vetenskapliga grenar, en verklig talang — med ett ord,
en älsklig umgängesvän och så vidare, så att brors (jag kallade
honom- farbror) fråga faller sig något besynnerlig. Min vän
kamrern har hela stadens aktning för sina solida egenskaper.»
«Men när fick han dem alla? När jag sednast var i staden,
år — låt se — 1840, så var han allmänt ansedd för en narr —
han bodde den tiden i gamla besökarstugan vid vester tull och
skref rent — och ingen menniska — när blef han en sådan karl,
så upplyst och så vidare?»
Borgmästaren tog sig en pris. «Jo, min bror, för fyra år
sedan, det vill säga 1845 — han hade en gammal tant, en mycket
bra menniska, som .. .»
«Jaså, som gaf honom ledning, som öppnade en ny bana för
honom?»
«Ja, som öppnade en ny bana för honom.»
«Det är verkligen någonting, som jag allestädes sett
bekräf-tadt, att det skall vara en ädel qvinna, som skall ge vårt lif en
ny riktning.»
«Jaha.»
«Det är någonting så klart i hela deras framställningssätt,
någonting så bjert gripande, att de kunna omvända en syndare
från lasten och göra en klok menniska af en narr.»
«Hvad menar bror?»
«Jo, att det är qvinnans herrliga privilegium att upprätta den
fallne — att —» (jag var inkommen i fantasiens verld och höll
en lång föreläsning öfver qvinnan).
«Jaha — sant nog! sant nog!» pustade borgmästaren; conen
min vän Hoppenroths tant —»
«Ja, hon tog honom om hand, hon upplyste hans förstånd,
hon bildade hans hjerta — ack! jag fattar allt, hon offrade möda
och varm qvinlig godhet på honom.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
