Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allrabästa; men detta kande ej märkas p& dottern, hvars dragt
var den mest utsökta.
Som hon var stadens mest bildade unga fruntimmer,
kringsvärmades hon ej af uugherrarne, som både i Skråköping och
annorstädes ha synnerlig respekt för bildade fruntimmer och hellre
slå sig ut för de obildade.
Det var dock ett par, som omgaf mamsell Rachel; men begge
gjorde sjelfve anspråk på bildning, om inte precist på «snille och
smak», och desse voro en ung vice häradshöfding från
grannskapet, den der suttit två extra ting öfver ett par tjufvar, och utom
honom kamrer Hoppenroth.
«Om», sade kamrern sockersöt, som en fjäril, hvilken sugit
honung ur en blommas kalk, «om jag kunde dansa med smak, så
skulle jag gerna uppträda; men jag vågar icke — en viss
blygsamhet håller mig tillbaka.»
«Kamrern är alltför blygsam», yttrade mamsell Rachel. «Det
är mer än säkert att kamrern skulle dansa med både smak och
lätthet.»
«Hi hi — ber ödmjukast — hi hi, är allt längesedan jag
trädde tiljan med någon ung skönhet — hi hi; men om ni, min
nådiga, vågar, — så — en vals, nästa vals. — Man kan»,
fortsatte kamrern vändande sig till mig och häradshöfdingen, «bli ang
på nytt — hm (halfhostande) vi gå ner och ta ett glas punsch
under tiden, om herrarne så tycka — hvad svar, min nådiga?»
Mamsel Rachel smålog och sade: aja, min bäste kamrer, det
skall vara min heder att ha omvändt er.»
«Hi hi — ja, omvändt mig — ja, jag är en gammal
hedning i danskonsten.»
Med dessa ord troppade vi af.
ccHm, en sådan här afton blir man upprymd — åh min Oud,
hvad herr häradshöfdingen är lik sin salig farbror — min gamle
vän, Söderqvist.»
«Min farbror? Jag har ej haft någon farbror», blef den unge
mannens svar.
«Jo visst, min vän Söderqvist, han var jurist han också,
ganska skicklig sakförare här ute i lagman Appelstads domsaga —
hm — förde andras talan.»
«Nej, vi äro inte slägt; min far var kapten.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
