Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Är du galen, karl, gör som jag säger, och gif dem bröd och
vänd hem igen: jag ger hela riksdagen på båten. Yill
landshöf-dingen, så må han kämpa mot öfvermakten. Tack vackert! jag
vill lefva och verka, jag, låt honom fara. Nog får länet höfding
efter honom, som sköter länet så bra som han; men hvem kan
sköta Xalfhagen så bra som jag!»
Eesan anträddes hemåt och Petter funderade hvad det kunde
vara, som så hastigt ändrat majorens tankar, och då han hörde,
att han flere gånger mumlade: «den förbannade opinionen», blef
det klart för Petter huru det förhöll sig.
«Vet du, Märta», sade Petter till en piga, sedan majoren gått
in och som bäst hölls i examen af majorskan, som gerna sett att
hennes man skulle nappats med tiden, blott för att få hem en
negligé från Stockholm; «vet du, Märta, majoren har glömt sin
opinion här hemma, vet du hvad det är?»
«Nej, jag har aldrig sett hans opinion.»
«Ja, det kan väl också hända», återtog drängen, «att majoren
spräckt sönder den der opinionen på vägen. Det måste vara en
bräcklig ting.»
Det sanna var att majoren ej någonsin egt en opinion, utan
skulle han ega någon, så var det bestämdt på lån.
«Vet du hvad, mor», slutade majoren sitt försvarstal till sin
fru, «vet du hvad, jag ger riksdagen fan och säljer min
först-födslorätt för hundra riksdaler till kammarherren. Esau sålde sin
för en grynvälling; det var godt pris den tiden.»
Majoren sålde nu sin representationsrätt för hundra riksdaler
banko och köpte två stutar, som han kallade den gamla och den
nya tiden, och är det anmärkningsvärdt, att den ena alltid går
baklänges då den andra vill fram, så att de en gång sönderbröto
oket. En tidningsskrifvare skulle på sitt vältaliga språk sagt:
((konflikten emellan det stationära och reaktionära elementet gör
en fraktion på den junktur, som förefinnes mellan det historiskt
gamla och det historiskt nya.» Men Petter sade: «tro mig, ha
inte stutarne fått sig en opinion.»
Det blef emellertid en stor uppståndelse i orten; prosten
Slen-triander kom morgonen derpå till Kalfhagen och sade sig ej kunna
begripa, hvarföre en man af majorens kända öfverlägsenhet icke
rest till riksdagen, då det icke var fråga om mindre än om hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
