- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 9. II. Mormors spinnrock : En berättelse ; Petter Abel : Skizz ; Sorgebarnet : Genremålning ; Strumpväfvarens barn : Genremålning ; Pfefferkorns reseminnen ; Småstycken /
144

(1869-74) Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

«Nej, Karin», säger mannen och blir, oaktadt sin fromma
natur, litet ond, «det bar din vän ljugit, s& att det står herrliga
till; jag bara frågade henne om källarmästaren var hemma, intet
vidare, och det var gjordt på fem minuter.»

«Jaha, lika godt, jag vet hvad jag vet!» sade hustrun; hon
började att gråta, tog sitt barn i famnen och snyftade: «8tackars
barn, din far bryr sig inte om din mor, du har snart ingen far
mera.»

«Ja, ja!» suckar mannen vid sig sjelf, «på detta sätt slår nog
den spådomen in!»

I det der lilla huset der bredvid bor ett gammalt folk i all
endrägt och sämja, efter hvad det vill synas. Det är rådman
Quintalin med sin gumma. Rådmannen går der dagen i ända,
klädd i sin gråa rock och med nattmössan på hufvudet och
gumman stökar i huset, prydd med dusamell — negligé kan den ej
kallas. Det är ett hjertinnerligt beskedligt folk, begge två, och
det är blott i ett enda fall de icke allt ifrån början kunnat
sympatisera.

Det är nämligen om Calle. — Kanske ingen vet hvem Calle
är, så får jag berätta att han är enda barnet och för närvarande
uuderlöjtnant vid ett hussarregemente.

«Förbanna mig, jag skickar en fyrk roera till den slyngeln!»
säger gubben och skjuter nattmössan med en egen behändighet på
ena örat; ((förbanna mig jag det gör!» v

»Ja, så gör jag», säger gumman, «om jag också skulle taga
min sista smörmark och sälja, så skall den stackars gossen ha
hvad han behöfver — du har hatat det stackars barnet alltifråu
han var liten, för si du har alltid varit en tyrann.»

«Nå, nå! inte så häftigt, min gumma lilla», säger gubben och
tar fram en anteckningsbok, «hör på nu bara.»

aDet är onödigt att höra på», säger gumman.

«Ja, det tror jag nog», menar gubben och fortfar: «Martii
den 16 sändes per posto till Calle 44 rdr bko.»

((Ja, det var ookså en summa!» infaller gumman.

((Martii den 20 till Calle 250 rdr bko, Aprilis den 2 till
Calle 100 rdr bko till en ny kappa, Aprilis den 12 item till Calle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:11:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/9-2/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free