- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 9. Minnen från mina informators-år ; Tant Margaretas soiréer : Genremålningar ; Småstycken /
38

(1869-74) Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

«Är det en hushållerska? Gud sig forbarme, ja att koka
rofmos och stufva potatis med persilja och steka iläsk; men, min
käre måg, med en hushållerska menar man en menniska, som kan
laga mat åt folk — mat, som icke är blott bondmat — mat, 90m
kan ställas på kungens bord. Nu har ni som vanligt — förlåt
uppriktigheten — ställt väl till för min arma Lina. Det är hon
och icke ni, som får skammen. Har ni porslin nog, har ni
silfver-pjeser — har ni knifvar med silfverskaft? Har ni annat än en
hop servetter, som äro brutna i vecken? Har ni ens en smörask
af marmor eller porfyr? — Nej, platt intet!»

«Men, mamma lilla!»

«Har ni silfverstakar, eller vill ni sätta en kontorsstake på
bordet? Har ni stearinljus, har ni en snygg ljussax — en
ljussaxbricka mer än den mitt arma barn sydde i stramalj åt er i fjol
julas, men der glaset är sprucket? Hvem skall passa upp? —
har ni här på bondlandet en enda vaktmästare? Min Gud! i
Stockholm behöfver man blott stampa med foten, så har man så
många vaktmästare man vill, med frackar och i strumpor och skor,
om det så skall vara.»

Eådinnan hade kommit i extas. Brukspatronen deremot stod
der, som om åskan slagit ner.

«Men, ma-mamma, hm, man kan väl göra saken enklare; jag
tror att grefven nöjer sig med ...»

«Sådant här är? Gerna för mig, om det icke vore min
9tackars dotter, som finge vanäran. Tror ni verkligen, att ni fått
min dotter — kammarrättsrådet och riddaren Elementssons dotter,
den firade, afgudade Lina — till er maka, för att genom era
hushållsprinciper — er snålhet — ja, det synes ej passa att så tala
i en främmandes närvaro, men sanningen måste fram — genom
er sparsamhet göra min dotter till ett åtlöje — mig till ett
åt-löje; ty hvem är det, som uppfostrat henne? Hvem är det väl,
som burit henne under sitt hjerta? Hvem är det, som ingifvit
henne «prängsiper» och som lärt henne gudsfruktan och sättet att
skicka sig bland folk? — Jo jag, min käre måg, —jag.» Med
dessa ord skyndade hon ur rummet.

Patron tittade rätt framför sig; slutligen kom hans blick på
mig. «Nå, hvad tycks? Det var ju en förbannadt vacker historia?»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:11:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/9/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free