- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 9. Minnen från mina informators-år ; Tant Margaretas soiréer : Genremålningar ; Småstycken /
68

(1869-74) Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fader* och moderlös, utan stöd i hela verlden, utan förtroende till
sin farbror, som var lika inbunden som artig och förekommande,
slöt sig derför med hela oskuldens hängifvenhet till den öppne,
hjerteglade nordbon, som i rang var hennes like.

’Men ni är ej glad i afton, bäste Felix’, yttrade hon vid ett
af dessa hemliga möten, ’ni ser så sorgsen ut — säg Fransisca
orsaken till er förstämning/

«Felix smålog. ’Jag vet ej någon orsak, men en har jag;
säg, älskade Fransisca, vill ni följa mig till mitt 4and?’

’Jag får icke, man skall aldrig tillåta det.’

’Men hvad hindrar?*

’Min tro’, sade den sköna flickan och slog ned ögonen.

’Er tro, sköna Fransisca? Jag vill ej tvinga er tro,
undantagandes om ni icke tror mig.’

«En blick blef svaret — en blick full af tro och kärlek.

«Felix tryckte hennes hand till sina läppar. ’Således ej er
tro. Hvad hindrar er att bli en baronessa Ankarstjerna, fastän
namnet är svårt att uttala?’

"Fransisca dröjde med svaret; men Felix såg en tår långsamt
bana sig väg under de långa ögonhåren.

’Hvad, Fransisca, för Gud, för alla helgons namn, tala —
tala då.’

’Min onkel — jag är rik, han fattig — han tillåter ej.’

’Ni rik? Nå väl, jag har nog, låt honom behålla sin
rikedom.’

’Nej, nej, nej’, upprepade flickan och kastade en af fasa
blandad blick på Felix.

’Hvad?’

’Jag kan, jag kan ej tillhöra er, ädle främling’, sade hon och
uppreste sig, ’nej, jag kan ej — jag får det ej — nej, nej.
Hvarför bär ni denna blå uniformen, hvarför?’

’Det är min uniform, jag måste vara blåklädd; det är vår,
det är Sveriges nationalfärg.’

’Ha! — nej, nej — gå, fly — tänk ej på mig’, återtog hon
och höll handen för ögonen; ’nej, fly, ni gör mig — er hej,
fly — här vakar en olycka öfver oss, ett hemskt öde.’

"Felix studsade; det var ej mera Gerhards kalla förstånd, det
var en älskande, oskyldig, barnsligt glad flicka, som nu med fasa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:11:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/9/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free