Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vissa, såsom t. ex. jag sjelf, ha tid öfrig att offra på
mensklig-hetens altare. Ack! men ni talar ju ej om det?’
’Nej, bästa Mimmi.’
’Jag besöker ofta armodets hyddor. Gud har gifvit mig mer
än jag behöfver och detta är min pligt att meddela åt min lidande
nästa. — Bästa mamsell Margret, vi skola bli vänner, vi skola
följas åt till dessa de fattigas kojor, der nöden i så afskräckande
gestalter möter våra blickar, men, mina vänner, som skulle
förkrossa mitt hjerta, om det ej lifvades af en kristlig anda.
Kanske, Margret — tillåt mig att säga endast så — jag ser på edra
ögon att ni skall, att ni måste bli en af mina innersta vänner.
–––-Gudskelof, jag är rik på vänner — ty, icke sannt, öfver-
ste, ni håller af mig?’
’Ja bevars.’
’Ja, så är det när hjerta träffar hjerta; nej, nu har jag inte
tid — jag märkte att gamla kamrerns såg mig då jag gick förbi
— jag skulle såra dem, om jag ej ginge dit; de skulle tro att
jag endast umgås med, endast känner de mera förmögna och
kallsinnigt gick förbi den fattiges dörr — men, det skall Gud veta,
jag är lika öm mot alla.’
’Skall du gå? Det var en fransysk visit’, yttrade öfverstinnan.
’Fransysk — åh nej, jag har suttit här längre än jag borde;
men då man på en hel månad, en hel månad, ej råkat sina bästa
vänner, så . . . Dock, Margret, vill ni följa mig till en usel
familj här i bakgatan? Ni kunde bli mitt lilla ombud i det huset,
omhulda dem, råda, förmana, leda det arma folket till dygdens
öfning, till kristligt mod och kristlig försakelse.’
’Mycket gerna’, yttrade jag, som såg att öfversten önskade
det. Efter många tal om föräldrar och barn fick Mimmi på sig
hatten och själen, stoppade de sista drufvorna i Ottos mun och
försvann under löfte att titta in då och då.
l&sta Margreta’, började mamsell Mimmi, då vi gått ett
stycke, ’öfverstens är ett högst estimabelt hus.’
’Ja.’
’Ack, hvilken skada, att Emma ej är fullt förstådd — hon
måste lida mycket.’
’Nej, det vet jag ej af.’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
