- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 9. Minnen från mina informators-år ; Tant Margaretas soiréer : Genremålningar ; Småstycken /
136

(1869-74) Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Det var en sädan der liten sate, som kallas for norska schasar,
eller en sådan der karniol, och så kom der en liten herre och
skrek: är det försatt än?

’Jo, det är säkert det, sa’ jag. — Det var min lilla schinjör.
— Kors, är det schinjorn? sa’ jag.

’Jaså, det är du, Pål*, sa’ han.

’Kors, nu far vi som i fordna dagar, sa* jag. Då svarade
schinjörn inte. — Hvar är frun? frågade jag.

’Jo, hon är hemma; men hör på, Pål, vet du någon liten
lägenhet, som man kan få arrendera för godt pris?’

’Ah jo, det kunde väl hända.

’Jaså, det var bra.’

’Har schinjorn sålt bruket?

’Ja.’

’Hvarför det?

’Åh, det bär sig inte nu för tiden att ha bruksegendomar,
det är dåliga konjuntare.’

’Hm, jaså, sa’ jag.

’Jag bryr mig inte om att drifva det der, utan tycker att
det är säkrare att mäta igen, som i fordna dagar.’

’Hm, sa’ jag, för si jag hade just ingenting annat att säga.
Men nu fick jag inga drickspengar, utan han bara lofvade mig —
när han kom igen. När jag kom hem, berättade jag hela
passagen för häradsdomaren.

’Jaså den’, sa’ häradsdomaren. ’Ja, ser du, Pål, sa’
häradsdomaren, den lilla skärf man sjelf tjenar ihop, sparar man på;
men får man pengarne så der, så smälta de som snö i solsken.’

«Och schinjörn?»

’Jo, han trodde att arfvet aldrig kunde taga slut och så lefde
han som en prins, i stället att lefva som en brukspatron, och så
strök hans förmögenhet lika lätt som den kommit, och, sade
häradsdomaren, det är hela historien. Men ser lyftnanten, det der är
hvad jag ville tala om enbet, tvåbet och trehastavagnär. — Se så,
nu äro vi framme vid Sördala, det gick ju inte dåligt, hvad är
lyftnantens klocka?’

Med dessa ord drog. kapten upp sitt ur och tillade
skrattande: «rjag har uppehållit er på det skjutshållet så länge, att
klockan är tio; nu bryta vi upp.»


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:11:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/9/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free