- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 9. Minnen från mina informators-år ; Tant Margaretas soiréer : Genremålningar ; Småstycken /
144

(1869-74) Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


’Maken te man har ja allrig hört ella sett for; han begreb
alt lia presiss, som ja sal.

’Forst pega ja mä itt finger — for vi ha en Qud, som är
Fadren; men dao begreb han ditta och pega mä to fingra, forthy
Sonen udgår af Fadren.

’Då pega jå mä trij fingra pao en gang, for Anden och
Treenigheden.

’Men dao knäd han nöfven, forthy de trij ä’ itt.

’Dao to ja fram itt äble for att liasom betegna syndafallet å
Äva som bed i äblet på kunskapsens trä.

’Men mannen to fram ost och bro, for däd at menneskan efter
syndafallet får lefva i sin anledes svett.

«Sao talte den skröftlärde; men mannen sa’ te qvingan: ’Däd
va just en fåhong, hin skröftlärde.

’Hur dao? sporde qvingan.

’Jo, ved du, moer, dao ja kom in, så. kom han å pega mä itt
finger å ville,stittja ud yat[1] pao mej.

’Åh hud! tänte ja och pega mä to fingra, for si, då skulle
ja ha pillat ud beddje pipparkorna ur skallen på’en.

’Men dao så pega han mä trij fingra och ville pega ud beddje
yena pao mej och rifva skinget å näsan ofvan i köbet. Men då
knöd ja nöfven, for si, hade han försögt, så hade han fåd sej en
trtynf på tannklaveret.

’Jo dao bl$f f-n lili’ rädd å to op inn liden äblakart ur
lomman å bjö mej.

’Men då tänte ja: din surkart kan ja båe ha å mista, å inte
krusar ja for så’nt, å så visa ja hanim at ja hade båe ost å
brö å inte krusa for tvao styfver.

’Men dao ble han flad, å så forligde han se mä mej å ga
mej en rijsdaler.

«For däd ä en sag, at den skröftlärde å mannen inte
begreb hvarandra, å sao ä’ däd mången gång här i verlden, när
man tyder ud däd andra täntia»[2].



[1] Ögat.
[2] Tänka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:11:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/9/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free