Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sade Pratpär; »se sä, nu skola vi ha en sup och
litet i oss.»
Hela karavanen stadnade vid den så kallade
»suptallen» och Pratpär tog fram sin lilla
skinnväska, sin fällknif och öfrige requisita och bjöd
sina kamrater.
»Nu är det min tur, ja, och det blir din vid
Tallstugan; då få vi se hvad du har, Ola, och
om hustru din har så pass som min att skicka
med.»
Tystola var emedlertid sysselsatt att
uppduka det unga prestfolkets lilla matförråd och
sade, i full öfverensstämmelse med namnet,
ingenting.
Deras måltid dukades på en flat sten, der
lilla frun med synnerlig grace bredde ut en fin
damastservet och ordnade smörasken,
brödkakorna, den kalla steken och skinkan, alldeles som
det varit fråga om en bjudning. Qvinnan
förnekar sig aldrig; i skogen liksom i salongen
är hon den, som skänker oss stackars trubbiga
manfolk vår trefnad och tillser vårt välbefinnande.
Den unga pastorn betraktade sin lilla hustru med
blickar fulla af ömhet och tillgifvenhet, och hjelpte
henne så godt han kunde med den lilla anrättningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
