Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Varningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VARNINGEN*
47
öppna dörren. Hon var så rädd att Alvar skulle
gå ut, innan hon fått tala med honom. Men att
kalla på honom, så länge fadern var där, det kunde
hon icke förmå sig till. Hon såg hastigt på sitt
lilla ur: nu måste snart kanslirådet in och sova
middag för att bli pigg till natten. Jo, mycket riktigt.
— Ja, godnatt då, pappa lille! Mycke’ nöje!
sade Alvar, och den gamle stakade sig genom
våningen hän till sitt rum. —–
På tå gled kanslirådinnan ut i salen: nej,
lyckligtvis, Alvar satt kvar vid kaffebordet, med
ryggen mot henne, Hans magra, men käcka
gestalt hade plötsligt sjunkit ihop, som om den
mistat ett osynligt stöd. Så reste han sig sakta
och gick mot trappan upp till sin lilla
vindsdublett.
— Alvar! kallade moderns milda stämma ur
halvdunklet bakom honom.
Han ryckte till, nervöst, och stannade liksom
motvilligt.
— Vad är det? sporde han kort.
— A — det är en sak. Har du kanske tid
att komma in till mig en liten stund?
— Jo bevars!–Han lät en smula
förvånad. Hon vände om och gick före tillbaka in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
