Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En vilja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN VILJA
115
intresset för och uppskattandet av fru
disponentskans matmoderliga prestationer. Han formligen
dåsade vid bordet. Modern blev allvarsamt ängslig.
— Men John Jakob, vad är det med dig,
som inte äter? Smakar det inte, eller är du
sjuk?
— Jag har inte klagat, svarade sonen liknöjt.
— Låt bli att truga honom, rådde
disponenten — pojken är väl stor nog att veta själv
hur pass mycket han orkar.
— Ja, men det går aldrig an. Vi fa
bestämt skicka honom till västkusten genast nu —
fast det är bra tidigt på säsongen!
Men då spratt det till i John Jakob. Det
knubbiga ansiktet ömsom purprades och blektes.
Han fräste:
— Det var då märkvärdigt, också! Jag har
inte väl hunnit hem, så vill mamma köra bort
mig! Kan jag inte fa vara i fred där jag är!–-
Modern teg och låtsades ge efter. Dock,
detta sonens utbrott gav henne ytterligare näring
för bekymrad eftertanke, John Jakob, som
annars aldrig kunde komma tids nog i väg till
kusten, sedan han nätt och jämnt ätit upp sig
och vilat ut hemma i slottet! Han — råkade nu i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
