- Project Runeberg -  Också ett ord öfver tidens religiösa fråga /
41

(1847) [MARC] Author: Erik Gustaf Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

går utöfver allt objekt, så vida ej detta sjelft är ett
subjekt. .Detta subjektets återgående i sig sjelf framställer
sig, i anseende till den objektiva verlden, såsom en
upplösande process, hvilken – såsom en filosof med rätta
anmärker – öfver ingenting förskräckes; emedan tankens
makt är lika upphöjd öfver varandet, som öfver dettas
motsats, och sväfvar emellan bägge. – Huru kunde
tanken eljest också fråga efter varandets grund? –

Men – tanken är det i sig sjelf allmänna och når
ej till individualitetenf Ty om denna ock uppfattas under
begreppet, så låter hon sig likväl ingalunda ur begreppet
härledas. Det rena tänkandet kommer ej utom sig sjelf,
och kan i sig sjelf ej finna någon begynnelse. Den
verkliga begynnelsen är viljandet, det första sanna individuumV
är det viljande. Den motsats i allt vetande, som, så
länge den blott har sig sjelf till föremål, förflyktigar och
förtär det andra, som man dock behöfver, – denna
motsats förvandlar sig här först till en real motsats emellan
subjekter, och utvecklar sig till ett andeligt organiskt
förhållande af personligheter, af hvilka hvar och en
förutsätter den andra och blott kan finna sig sjelf uti andra.
– intet du, intet jag. Detta hänvisar åter på en
gemensam enhet, som på detta område sjelf blott kan vara
en personlig enhet, hvilken med alla andra personligheter
står i ett realt andeligt förhållande, och utgör deras vilkor.

Genom inflytelse af dessa bägge den moderna
vetenskapens sidor har hela verldsåskådningen – ej blott den
yttre, utan äfvenl den inre – blifvit en annan. Den
kyrkliga traditionen, fången i det äldre föreställningssättet,
stod öfverraskad stilla i denna nya fara; men sökte
slutligen att hjelpa sig med det inkast, att hennes föremål

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:12:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ocksa1ord/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free