- Project Runeberg -  Också ett ord öfver tidens religiösa fråga /
43

(1847) [MARC] Author: Erik Gustaf Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

torra bokstafstron ej längre kunde bibehålla sig, man slutligen
kommit till en ytterligare distinktion, nemligen emellan
form och sak. Man medgifver temmeligen allmänt, att den
förra i bibeln beror af vexlande tidsföreställningar, och
man uppsöker det oförgängliga, för alla tider gällande,
under denna slöja. Men – hvad är då sjelfva saken och
i hvad mån beror den af formen? – det är
hufvudfrågan; – och meddelar man förnuftet domsrätt i denna
urskiljningsfråga, är förnuftet ej dermed insatt till domare
i saken?

Det kunde ej ske annorlunda.

3. Vi hafva kommit till den punkt, der de
nykyrkliga och motkyrkliga rörelserna i vår tid funno sin
grund. Så väl de sjelfva, som det motstånd de framkallat,
framställa egentligen striden för och mot den
rationalistiska ståndpunkten i den nyare theologien, synnerligen i
den Tyska, som alltid lefvat med vetenskapen i den
innerligaste förbindelse, och som, motsatt den gamla
positiva christendomen, i ett vidt utbredt tänkesätt gjort
sig gällande. Redan reformationen hade ställt sig på den
rationelt doktrinära ståndpunkten. Ty ser man nogare
till, så var det egentligen det Paulinskt-Augustinska
lärobegreppet – som alltid varit det djupare religiösa draget
äfven i katholicismen – egenteligen var det detta
lärobegrepp om den gudomliga nådens allmakt och ovärdigheten
af allt menskligt görande, hvilket uttalade sig hos den
störste af reformatorer. Och i sig sjelf var det, på den
farliga höjd, hvartill de romerska missbruken sig upphäft,
redan tillräckligt, att sätta oförsonlig fiendskap mellan
påfvedömet och en man sådan som Luther. Ty detta
lärobegrepp, i sin stränga konseqvens, ville blott veta af ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:12:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ocksa1ord/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free