Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
telligensers. Vore det ej fallet, så kunde de aldrig för
huurandra existera. Men af denna möjlighet blir ej
verklighet, ja den kommer ej ens såsom möjlighet till
medvetande annorlunda, än genom en annan intelligens. Denna
lag bestämmer sig nu genom det ofvan sagda närmare.
Det är den moraliska lagen, som är ett villkor för
allt sjelfmedvetande, så att detta omöjligen kan utveckla
sig, utan att denna lag framträder för tanken. Med
den moraliska lagen inträda menniskorna i ett förhållande
af fullkomlig ömsesidighet: »gör icke hvad du icke mot
dig vill halva gjordt – gör allt det som du vill halva
emot dig sjelf bevisadt.» – Det goda erhåller härigenom
sin tredje, en högre betydelse. Det goda blir det rätta,
det onda det orätta. Och här träder menniskoanden re
dan in i sin egen verld och i ethern af rent andeliga
förhållanden. – Betraktelsen af det moraliska omdömet –
eller samvetet – skall tydligare visa oss detta.
Jag finner mig först utan medvetenhet af min
andeliga natur (hvarfóre barnet ej heller säger jag). Jag
finner mig derefter såsom ett dubbelväsende af sinnlighet
och ande; men af samma orsak känner jag också mitt
andeliga väsende bestämdt genom villkor, hvilka, såsom
börd, anlag, uppfostran, lefnadsöden, icke af mig bero;
och jag skulle således ej vara ansvarig för deras inflytelse.
Men redan den första strälen af det moraliska
medvetandet medfórer full m’sshet, att jag kan allt, hvad jag
moraliskt bör, och att all underlåtenhet i uppfyllandet af min
pligt kommer att tillskrifvas mig; hvilket aldrig kunde
vara fallet, om någon yttre nödvändighet för mig vore
oundvikligen bestämmande. Ja äfven den fysiska förmågans
absoluta gräns gäller här icke såsom ursäkt, då samvetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
