Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Forntiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ranafylke x), kom han i strid med Norges konung, Harald
Hårfagre, som gjorde anspråk på samma provinser. Oenigheten
emellan båda konungarne kom till utbrott vid ett samtidigt besök hos
den värmländske bonden Ake, och slutet blef, att Harald fråntog
Erik de omtvistade provinserna. Värmland och Markerna
åter-kommo dock snart under Sverige, Ranafylke deremot förblef norskt.
Det afbrutna omvändelseverket i Norden blef omsider
återupptaget, sedan de egentliga Nordmannatågen upphört, och mäktige
furstar åter uppträdt på Tysklands tron. Den tappre Henrik
Fogelfängaren företog omkr. 930 ett krigs- och omvändelsetåg
mot det hedniska Danmark, som då regerades af konung G orm
den gamle, en ifrig hedning och förföljare af de kristne. Detta
krig gaf anledning till anläggandet af Danavirke, en befäst
gränsvall mot Tyskland, som sträckte sig från hafsviken Slien i
syd-vestlig riktning. Vallen, som hufvudsakligen var ett verk af Gorms
kraftfulla drottning, Tyra Danabod, fick snart göra tjenst, ty
under Gorms son och efterträdare, Harald Blåtand, förnyades flere
gånger fiendtligheterna mellan Tyskland och Danmark. Det
svåraste anfallet hade Danmark att utstå af kejsar Otto II, som
(975) intog Danavirke och framträngde långt upp på den jutska
halfön. I följd af dessa upprepade tyska krigståg fick
kristendomen allt mer insteg i Danmark; sjelfve konung Harald Blåtand
lät slutligen förmå sig att emottaga dopet och visade sig sedan som
en stor vän af de kristne.
Vid den tiden grundades det berömda vikinganästet
Joms-borg. Detta fäste var beläget på ön Wollin, i Vendernes land;
der samlade sig ett antal af Nordens oförvägnaste kämpar och ifri—
gaste hedningar och bildade ett samfund af endast krigare under
stränga lagar, hvilka tillskrefvos den fabelaktige Palna-Toke. Detta
samfund växte så i makt och betydenhet, att det snart kunde
bjuda de nordiske konungarne spetsen, i synnerhet sedan det fått
till sin höfding den svenske konungasonen Styrbjörn starke. Denne
fräjdade viking var brorson till den mäktige Sveakonungen Erik
Segersäll, som regerade under senare delen af 900-talet. Vid tolf
års ålder hade Styrbjörn trotsigt pockat på sin ärfda andel af
riket, men blifvit tillbakavisad af folket och i stället af farbrodern
erhållit en flotta att bruka i vikingafärd. Han gjorde sig slutligen
till Jomsvikingarnes anförare, och i spetsen för dem tilltvang han
*) j!far kerna = Dal; Ranafylke eller Viken — Bohuslän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
