- Project Runeberg -  Lärobok i Sveriges , Norges och Danmarks historia för skolans högre klasser /
51

(1870) [MARC] Author: Clas Theodor Odhner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B. Medeltiden ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Svea och Göta konung; och detta blef hädanefter den
regelmässiga titeln för Sveriges konungar, hvilka dittills vanligen kallat
sig Svea konungar.

Samma år som freden med Danmark slöts, utbröto nya
oroligheter inom landet. Konung Magnus var en stor älskare af
prakt och utlandets förfinade seder, en smak, som ökades genom
hans giftermål med den holsteinska grefvedottern Helvig. Han
visade stor ynnest mot de utländske riddare, som besökte hans hof,
så att de svenske herrarne, hvilka ansågo sig tillbakasatte,
in-togos af harm och afund. Någre bland dem sammansvuro sig
under ledning af den mäktige Johan FUipsson till att stäfja det
utländska inflytandet.’ Då konungens svärfar vid ett besök i
Sverige sammanträffade med sin dotter på slottet Gålaqvist vid Skara,
så infunno sig här de sam mansvurne, nedhöggo på stället
konungens hatade gunstling, danske riddaren Ingemar Nilsson, och
bortförde konungens svärfar i fångenskap. Konungen dolde sin
harm, tills hans svärfar åter kommit på fri fot; han insöfde
upprorsmännen i den tron, att allt var glömdt, och då de på hans
inbjudning infunno sig på Gälaqvist, fängslade han dem, lät döma
dem såsom majestätsförbrytare och halshugga hufvudmännen, 1280.

Genom denna och andra stränga åtgärder höll han de orolige
herrarne i tygeln och sökte genom visa lagar fullfölja det fridens
och ordningens verk, som hans fader begynti På ett herremöte
å Al snö1) vid år 1280 förböd han våldgästning, d. v. s. det
missbruk, som dittills öfvats, att de resande med våld och utan
betalning togo hvad de behöfde af bönderne, och befallde, att i
hvarje by skulle tillsättas en rättare, som mot betalning skaffade
de vägfarande föda och härbärge. Denna konungens vård om
allmogens bästa förskaffade honom det vackra tillnamnet Ladulås,
såsom den der satt lås för bondens lada. Vid samma tillfälle
stadfäste Magnus sin fader Birgers edsöre-lagar, hvilka han
sedermera tillökade med kungsfriden. Han gaf konungamakten en
dittills okänd höghet och helgd och utvidgade dess inflytande på alla
områden af samhällslifvet. Egentligen fordrades vid all
lagstiftning, att folket på landstingen gaf sitt samtycke, men Magnus
Ladulås förbehöll sig på herredagen i Skäninge 1285 rätt att med
sitt råd och sina förnämste män lagstifta i sådana fall, hvarom
ingenting fanns stadgadt i de gamla lagarne. Vid samma tillfölle

*) En ö och kungsgård i Mälaren ej längt frän Enköping, nu Adelsö.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:12:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/octlisnod/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free