Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B. Medeltiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej den yttre storheten af Magnus’ välde. Dertill voro Norrmännen
missnöjde med föreningen och önskade bryta densamma, ty då
Magnus ej ofta besökte Norge, ej häller förordnade någon
ordentlig styrelse i detta land, så försummades dess angelägenheter.
Den nye konungen i Danmark, Valdemar Atterdag, stämplade för
att återvinna Skåne, men måste 1343 efter ett kort krig beqväma
sig till att afträda ej blott Skåne och Bleking, utan äfven
Halland, hvars södra del Magnus kort förut löst till sig för 8000 mark
silfver. Det n or ra Halland hade han ärft efter sin fader. — Samma
år måste Magnus gifva vika för de norske herrarnes önskan och
på ett lierremöte i Varberg utnämna sin yngre son, Håkan, till
konung öfver Norge, dock så att Magnus behöll regeringen till
Håkans 15:de år. Kort. derpå valde de svenske herrarne den äldre
sonen, Erik, till tronföljare i Sverige. Derined syntes Sveriges
och Norges skilsmessa för framtiden vara afgjord.
Magnus Erikssons inre regering utmärkes af många nyttiga
förordningar och stora lagstiftningsarbeten. Han stadgade stränga
straff för våldgästning och annat öfvervåld, och då han red sin
eriksgata, aflyste han träldomen i de trakter af Sverige, der
den ännu fanns qvar, 1335. Rättsskipningen förbättrades genom
ordnandet af konungens högsta domsrätt vid de s. k. räfst-och
rättare-1 ingen. Norrlands och Finlands uppodling främjades,
och bergsliandteringen uppmuntrades. Men den vigtigaste af
Magnus Erikssons åtgärder var den, hvarigenom Sverige fick sin första
allmänna lag. Allt ifrån Birger jarls tid hade många enskilda
lagbud utfärdats, som gällde för hela riket; nu fingo någre
lagmän i uppdrag att utarbeta en för hela riket gemensam lagbok.
1317 -^enna’ som kallas Magnus Erikssons allmänna landslag,
framlades på ett herremöte 1347 och gillades af de verldslige
herrarne, men då de andlige ej ville godkänna vissa lagbud,
erhöll den ej kunglig stadfästelse; dock blef den efter hand antagen
i de särskilda landskapen. I sammanhang härmed’ utarbetades
äfven en allmän stadslag för Sveriges städer.
Konung Magnus var nog oklok att eftersträfva krigisk ära,
ehuru han saknade anlag for krigets idrott. Han vände sig mot
Rys sa me, hvilka han på uppmaning af sin fränka, den heUga
Birgitta1), beslöt omvända till katolsk kristendom, och företog emot
dem två krigståg, det ena till Karelen (1348), det andra till Inger-
*) Om heliga Birgitta se vidare den mindre läroboken s. 39.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
