Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gade han mot söder, och nära Vesterås kom det till strid; det
anfallande danska rytteriet bröts emot Dalkarlarnes pikar och drog
hela hären med sig i flykten. Samtidigt med denna seger spor-
reste sig allmogen under anförande af lagmannen Nils Olofsson
(Vinge), och i Småland fortgick upproret med förnyad styrka.
Efter segern vid Vester ås delade Gustaf sin här i flere
hopar och sände dem till olika delar af landet, att bringa folket i
resning och belägra fästena. En hop under Arvid Vestgöte drog
till Östergötland, en annan under Lars Olofsson (Björnram) intog
Upsala och brände den fasta biskopsgården. Gustaf besökte sjelf
Upsala, men öfverrumplades der af Gustaf Trolle i spetsen för
en öfverlägsen styrka och var nära att under återtåget omkomma
i Läby vad; derpå, då ärkebiskopen återvände till Stockholm, blef
han i sin tur anfallen af Gustafs folk och led stora förluster. Nu
sammandrog Gustaf en större styrka och började belägra
Stockholm, men dermed gick i början mycket trögt, ty folket var
oöfvadt, och besättningen gjorde lyckliga utfall; dessutom var
götland, Vestergötland och Småland och vann på sin sida de
mäktigaste männen i södra Sverige, lagmannen Ture Jönsson och
biskop Brask. I aug. 1521 sammanträdde fullmäktige från
Götalands provinser i Vadstena och valde Gustaf till
riksföreståndare; i Svealand var han redan förut hyllad såsom sådan.
Befrielsekriget fortgick ännu i två år och bestod mest i
belägringar. Stockholm försvarades med tapperhet och framgång
och undsattes allt jämt från Danmark; men sedan Gustaf från
Lübeck skaffat sig örlogsskepp och öfvade knektar samt
inneslutit staden äfven från sjösidan, var dess öde afgjordt, och Sören
Norby blef i grund slagen i Stockholmsskären (1522). Gustaf
började nu gå anfallsvis till väga och öfverskred både den danska
och den norska gränsen. Han sökte bringa hela Norge till affall
från Kristiern, men utan framgång; deremot intog han det norska
landskapet Viken, liksom det danska Bleking.
Orsakerna till det ringa motstånd, Gustaf mötte från den
danska sidan, voro dels oenigheten inom det danska
regeringsrådet i Stockholm, dels de svårigheter, som hopade sig kring
konung Kristiern i Danmark. Efter sin återkomst från Sverige
des goda tidender från andra trakter. I Värmland och på Dal
Kristierns amiral, den djerfve Sören Norby, outtröttlig i att förse
de belägrade platserna vid Östersjön med tillförsel. Bättre gick
det i det inre af landet: Gustaf hyllades efter hand både i Öster-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
