Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nn skulle tvistepunkterna mellan Sverige och Danmark i godo
uppgöras på ett möte i Malmö, Der sammankommo båda
kon-ungarne med sina rådsherrar; Hanseatern» voro medlare, men
ställde sig på Danmarks sida och nödgade Gustaf att ingå på
den ofördelaktiga Malmö recess, enligt hvilken Svenskarne
måste utrymma båda Gotland och Bleking och behöllo endast ....
Viken tills vidare, 1524. im
Reformationen. Dalnpproren odi andra oroligheter.
Nu var befrielsen fulländad och Sveriges sjelf&tändighet
betryggad, men landet befann sig i ett sorgligt tillstånd efter
mångåriga lidanden och skakningar; Sverige var, såsom Gustaf sjelf
yttrade, »ett öde och förlamadt rike». Handel och näringar lågo
nere, landet var utarmadt och styrelsen oordnad; kronan var
utblottad och hade ådragit sig dryga skulder till Liibeck för dess
hjelpsändningar samt måste, då penningar saknades, ställa
Lii-beckarne till freds med de mest betungande handelsprivilegier.
Men det var ej blott Sveriges yttre, borgerliga tillstånd, som
be-höfde upphjelpas; det stod föga bättre till med det kyrkliga och
andliga lifvet. Det är redan omtaladt, att äfven den svenska
kyrkan led af den katolska religionens alhnänna förfall, dess många
missbruk och falska läror samt försofiningen och verldsligheten
hos dess presterskap. Sverige behöfde sålunda omskapas både i
andligt och verldsligt hänseende, men det hade också i Gustaf I
fått en konung, som var vuxen det svåra värfvet. Hvarje stor
hvälfning framkallar oro, motstånd och strid, och få regenter hafva
rönt så mycket motstånd som Gustaf I, men få äro ock de, som
egt hans kraft att besegra alla hinder, hans ljusa förstånd och
starka vilja, hans sunda omdömeskraft och herskaresnille, hans
förmåga att verka genom tal och skrift, genom ord och handling.
Han uppträdde ock i en gynnsam tidpunkt, ty han var utan
medtäflare inom landet, och Kristierns bödelsyxa hade beredt
honom väg genom att undanrödja de orolige stormän, som kunde
hafva blifvit honom farlige.
Sådan var ställningen i Sverige, då den lutherska reforma^
tio nen, som nyligen uppstått i Tyskland, böljade vinna insteg i
landet. Luthers djerfva uppträdande i Wittenberg 1517 bevittnades
af en tjugoårig svensk student, vid namn Olaus Peéri, son af en
smed i Örebro. Han var i tre år Luthers och Melanchtons lär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
